Bilen skumpar fram längs grusvägen som ringlar mellan kullar och träd. Ovanför byn Ytterkonäs i Åre kommun tornar det hornformade berget Suljätten upp. Kurt Hyttsten höjer handen och pekar framåt mot en rad av granar som är lägre än omgivningen.
– Där avverkade vi när vi hade köpt marken, nu är det på väg upp igen, säger han.
Resten av skogen i området lät de vara kvar. 26 år senare kallar Kurt Hyttsten det för ”en riktig blunder.”
Kurt Hyttsten och hans fru Haldis Westholm köpte skogen för att det skulle ge ett kapital och ett extra ben för mjölkgården att stå på. De kände säljarna och fick köpa skogen för att den inte skulle gå till en ”skogsklippare”.
– Det var stort på 90-talet att någon utifrån köpte skog och sedan kalavverkade allt, säger Kurt Hyttsten.
Nu har staten bestämt att skogen inte får avverkas.
Något som har placerat familjen Hyttsten i centrum för konflikten mellan artskydd och skogsbruk.
Förbudet kommer inte med med någon rätt till ersättning, vilket slår hårt mot mjölkgården som är mitt uppe i ett generationsskifte. Skogen var ett avgörande kapital för lantbruket.
– Banksäkerheterna är ju satt ur spel till stora delar. Skogen var en betydande del och det tycker jag är det tuffaste i det här. Att en myndighet kan gå in och ta av banksäkerheterna man har, säger Kurt Hyttsten.
Bilen stannar och vi hoppar ur. En å forsar genom skogsdalen. Träden står höga runt vägen. Lav hänger från grenarna. Stubbar övervuxna med mossa vittnar om tidigare avverkning.
Familjen Hyttsten ansökte om att få göra två avverkningar på sin mark 2023. Det slutade med att Skogsstyrelsen förbjöd avverkning helt i ena området och till stor del i det andra.
Det fanns inrapporterade uppgifter om spår från tretåig hackspett. En rödlistad och fridlyst art i Sverige. Efter anmälan inventerade personer i organisationen Birdlife området och gjorde fler fynd. Därefter gjorde Skogsstyrelsen ett fältbesök. Något de nästan aldrig gör. De hittade fler hotade arter.
Artskyddet aktiverades. Avverkning förbjöds.
En framgång för den biologiska mångfalden. Men en katastrof för familjen Hyttsten.
Både Kurt och Haldis är i pensionsåldern och planen var att dottern Kristin Hyttsten skulle ta över. Därför har de börjat modernisera gården. Först ut var en ny lada 2019.
Skogsbruksplanen, alltså planen för hur skogen ska skötas och avverkas och därmed skogens kapitalvärde, var avgörande för att lånet för ladan skulle godkännas.
– Men i dag är det något helt annat. Värdena i skogsbruksplanen är till 70 procent borta. De finns inte längre, säger Kurt Hyttsten.
Skulderna på lånet har de kvar. Investeringarna på gården är inte färdiga.
Nu är det oklart om de kommer att kunna genomföra generationsskiftet.
Kristin Hyttsten sitter med minstingen i knät, tre generationer i köket.
– Det jag tycker är tråkigt och jobbigt är att man inte sätter högre värde på ett mindre jordbruk ute på glesbygden. Sverige behöver både stora och små jordbruk för beredskapen, säger hon.
I slutet av juni kom domen från mark- och miljööverdomstolen efter familjens överklagan av Skogsstyrelsens förbud.
De går helt på myndighetens linje.
Fakta.Artskyddet i skogen
● Alla vilda fåglar samt vissa utpekade växter och djurarter är fridlysta genom artskyddsförordningen. Det innebär att det är förbjudet att på olika sätt skada eller störa dem.
● Fridlysningsbestämmelserna kommer både från EU-lagstiftning som Fågeldirektivet, internationella överrenskommelser och svenska fridlysningsregler.
● Regeringen lanserade lättnader i de nationella fridlysningsreglerna tidigare i år. Bland annat sänktes tröskeln för hur orkidén knärot kan påverka skogsbruk.
● Totalt sänktes antalet arter på den nationella listan från drygt 300 till 230. På den nya listan finns bland annat igelkott och fler pollinerande insekter än tidigare.
● De nya reglerna träder i kraft 1 november.
Källa: Skogsstyrelsen, Regeringen.se
Staten anser att skogen är en alltför viktig platå mellan den tretåiga hackspettens livsmiljöer.
– Hackspetten, han må ju få leva naturligtvis. Det är inte någon fråga om det och vi har aldrig sagt nej till att ta miljöhänsyn. Men man måste ju blicka vad det här får för konsekvenser, vår verksamhet måste också ha ett värde, säger Kurt Hyttsten.
Det görs runt 60 000 avverkningsanmälningar per år. De flesta handläggs inte manuellt, utan rullar genom systemet och avverkning godkänns per automatik efter sex veckor. Så kallade nollbeslut.
Allt fler beslut överklagas, ofta av miljöorganisationer, och det har gjort mark- och miljödomstolarna till en allt vanligare arena för frågan om artskydd och skogsbruk.
Kritiker till skogsbruket menar att avverkningar som inte lever upp till svensk lagstiftning genomförs. Det har Dagens Nyheter skrivit om flera gånger.
2021 överklagades 89 anmälningar. 2025 hade det ökat till 964 enligt en kartläggning från branschtidningen ATL. Processerna slutar ofta med att ärendena skickas tillbaka till Skogsstyrelsen för förnyad handläggning, i bland med direkt kritik mot myndigheten.
Fallet Hyttsten visar hur hårt ett förbud kan slå mot enskilda.
Samtidigt är förändring på väg. Den 1 januari träder en ny skogspolitik i kraft. Dessutom skulle en reform införas som ger skogsägare rätt till ersättning från staten om avverkning förbjuds på grund av artskyddet.
Den ligger just nu hos EU-kommissionen som ska ta ställning till om reformen är i linje med reglerna för statsstöd. Något remissinstanser varnade för under utredningen. Det finns få besked om dess framtid.
– Det pågår en statsstödsprövning. Klimatministern har inga fler kommentarer att ge utöver det som tidigare sagts, säger Romina Pourmokhtaris (L) pressekreterare Agnes Eriksson i ett sms.
Men när eller om reformen införs kommer familjen Hyttsten att än en gång behöva gå till domstolen om de vill ansöka om ersättning.
Det berättar Helena Eriksson, distriktschef på tillsynen i norra Jämtland på Skogsstyrelsen. Hon är också den som tagit beslutet i familjens fall.
– I dagsläget vet vi inte om ersättningen gäller äldre ärenden eller från 1 oktober. Så vi säger att personer som får ett förbud att avverka på grund av artskyddet behöver stämma staten. Egentligen behöver de göra alla stegen. Först söka dispens, sedan ska det prövas i domstol och sedan får de stämma staten för möjlighet till ersättning, säger Helena Eriksson.
Är det ett problem att människor förlorar stora kapitalvärden?
– Det blir ett problem i och med att man tror att man har det här kapitalet och sedan händer det här. Men vi är en myndighet och utför den lagstiftning som är beslutad av de folkvalda. Oavsett vad vi tycker eller vill måste vi följa lagen, annars har vi inte ett demokratiskt samhälle.
Familjen har inte gett upp. Tillsammans med LRF och Norra Skog ska de försöka hitta alternativa vägar framåt.
Kvar hos Kurt Hyttsten finns en känsla av att man inte är lika inför lagen. En bit bort från familjens skog har två kalhyggen gjorts av skogsbolag.
– Det finns nästan inte en buske kvar. Det är hugget mot bäckar och åar och allting. Men de fick tydligen göra så för att de sparade skog någon annanstans.
Han är förbannad. Att det pratas om att landsbygden, självförsörjning och beredskap är så viktigt, men staten har andra planer för familjens mark.
– Det är ett djävla baggböleri. Hur mycket skog ska staten lägga under sig? Det finns ju inte nog med pengar för att sköta den man redan har? Och blir det nu nedläggning, då är det samhället som har lagt ner gården.
Fakta.Det här är ersättningsreformen
● Propositionen från regeringen heter Ersättning vid rådighetsinskränkningar till följd av artskyddet.
● Den debatterades i riksdagen 15 juni och röstades igenom 16 juni. Centerpartiet och Miljöpartiet lade fram egna förslag.
● Genom förändringar i miljöbalken får markägaren rätt till 125 procents ersättning av värdeminskningen som förbudet ger. Det är samma som ersättningsnivå som markägare får vid inrättande av naturreservat.
● Pengarna ska också kunna krävas tillbaka av staten.
● Reformen skulle träda i kraft från hösten 2026 och en budget på 100 miljoner kronor är avsatt från årsskiftet.
● Men enligt en tidigare dom från EU-domstolen kan reformen bryta mot reglerna för statsstöd. Domstolen slog fast 2022 att lagstadgade miljöskyldigheter ingår i ett företags normala driftskostnader. Därför ska EU-kommissionen nu ta ställning till reformen.
Källa: Proposition 2025/26:230, Regeringen.se
Fakta.Skogen i Sverige
● 68 procent av Sveriges landyta består av skogsmark. Enbart Finland har en högre andel i Europa.
● Av den svenska skogsmarken är 84 procent produktiv skogsmark.
● Resterande 16 procent är improduktiv skogsmark, som inte lämpar sig för skogsproduktion. Det är till exempel fjällbarrskog eller skog som ligger på myrmark och berg.
● De mest skogstäta länen är Gävleborg och Västernorrland där 89 respektive 85 procent av landytan består av skogsmark. Den största skogsarealen finns i Norrbottens län med 5,7 miljoner hektar. Men det motsvarar ändå bara 58 procent av Norrbottens landyta.
Källa: Statistiska Centralbyrån
