Hotet från havet

Hur kommer stigande havsnivåer att slå mot Sverige? DN skildrar konsekvenserna för människor, hus och ekonomi.

I Sverige hotas över 50 000 byggnader av översvämning från havet i framtiden om inga åtgärder vidtas – enbart i de 17 riskområden för havsöversvämning som pekats ut av Myndigheten för civilt försvar, MCF, har DN kunnat visa.

Men den beräkningen bygger på en relativt konservativ bedömning av hur snabbt haven stiger fram till seklets slut. I verkligheten är osäkerheten kring hur fort det kan gå mycket stor.

I bästa fall tros det handla om några decimeters havsnivåhöjning under de kommande decennierna och seklen. I absolut värsta fall om flera meters global havsnivåhöjning redan om runt 120 år, förklarar Ola Kalén, oceanograf vid SMHI.

Orsaken till det stora spannet finns främst i osäkerheter kring hur snabbt isen på Grönland och främst Antarktis smälter.

– Det är mycket vi inte vet om hur de stora isarna reagerar på den globala uppvärmningen. Den enskilt största orsaken till osäkerheterna finns på Antarktis, där man behöver komma in under isen och mäta för att se vad som händer, säger Ola Kalén.

Den största orosfaktorn är Thwaites-glaciären på Antarktis, även kallad ”domedagsglaciären”, som är större än hela Götaland och hela Svealand tillsammans och innehåller tillräckligt mycket vatten för att kunna få världshaven att stiga med runt 65 centimeter.

Thwaites-glaciären står för 4 procent av havsnivåhöjningen just nu. Om hela glaciären kollapsar stiger havet med 65cm, vilket skulle ta flera århundraden. Glaciären förlorar i genomsnitt runt 8 000 badkar med vatten i sekunden.

Källa: Britannica, International Thwaites Glacier Collaboration. Grafik: Maria Westholm.

Forskning tyder också på att den kan fungera som en kork som håller andra ismassor kvar på Antarktis. Om korken släpper kan avsmältningen från Antarktis accelerera snabbt.

Ett internationellt forskarlag, där Sverige är med genom Göteborgs universitet, har de senaste sju åren genomfört en omfattande kartläggning av glaciären – med slutsatsen att den smälter i ett allt snabbare tempo, ungefär fem gånger snabbare nu än på 1990-talet. Forskarna konstaterar att en fullständig kollaps av glaciären är osannolik ”de kommande få decennierna”, men att att total kollaps av det västantarktiska istäcket inte går att utesluta under 2000- och 2100-talet.

Nu kommer nya oroande upptäckter på området. I maj konstaterade forskare att en stor del av Thwaitesglaciären, en 300 meter tjock flytande ismassa – så kallad isshelf – lika stor som London på dess östra sida, är på väg att brytas loss. Förmodligen sker det redan i år. Det väntas få resten av glaciären att snabbare glida ut i havet.

– Stora områden faller plötsligt i bitar. Det ser ut som en vindruta som krossas, säger Christian Wild vid universitetet i Innsbruck, Österrike, till New Scientist.

I det värsta scenariot sker en snabb kollaps av domedagsglaciären, parallellt med en fortsatt snabb avsmältning av is från Grönland och termisk expansion av havet, alltså att vattnet tar större plats när det värms upp. Sammantaget skulle det leda till mycket snabbare havsnivåhöjning än i de mer moderata scenarierna från FN:s klimatpanel IPCC.

– Enligt den senaste IPCC-rapporten kan vi inte utesluta en havsnivåhöjning på upp till 15 meter till 2300. Det är inte ett sannolikt scenario, men risken finns, säger Ola Kalén vid SMHI.

Han får medhåll av Torbjörn Törnqvist, professor i geovetenskap vid Tulane University i New Orleans i USA.

– Är detta vad vi väntar oss? Nej. Men vi måste vara försiktiga. Vi har sett en dramatisk destabilisering av stora istäcken de senaste 30 åren. Det kan göra att vi går från en långsam höjning av havsnivån till en abrupt ökning, säger han.

Hur orolig är du?

– Det som sker på Antarktis nu är mycket oroväckande. Om en kedjereaktion sätts igång får det stora konsekvenser för lågt liggande kuststäder som New Orleans, även om processen med kollaps utspelar sig över decennier till århundraden. Det är därför det är viktigt att få ner utsläppen nu och att vi anpassar oss i tid.

Därför stiger havet av den globala uppvärmningen

● Havet stiger snabbare nu är det gjort på tusentals år.

● Termisk expansion, att havet tar större plats när det blir varmare, står för runt en tredjedel av havsnivåhöjningen hittills.

● Smältande bergsglaciärer och isar på Antarktis och Grönland står för runt två tredjedelar av havsnivåhöjningen hittills.

● Med tiden väntas smältvatten från Antarktis och Grönland stå för en allt större del av havsnivåhöjningen.

● Havet kommer att fortsätta stiga under århundraden och årtusenden framöver även om den globala medeltemperaturen begränsas till 1,5 eller 2,0 grader, eftersom havet och isarna reagerar långsamt på temperaturökningen.

Källa: SMHI.

Share.
Exit mobile version