Den 30 juni har satts upp som en deadline för alla invandrare från andra afrikanska länder att lämna Sydafrika. Bakom denna tidsfrist står en rad främlingsfientliga grupper, men ledande är den så kallade March and march-rörelsen som uppstått i provinsen KwaZulu-Natal.
På tisdagsmorgonen hade demonstranter börjat samlas på olika håll i det ekonomiska navet Johannesburgs bedagade stadskärna och de rörde sig sedan mot invandrartäta områden som Hillbrow och Yeoville, där DN kunde bevittna omfattande skadegörelse. Rutor har krossats på både mindre butiker och bostadshus och i Hillbrow försökte demonstranterna rycka upp ståljalusierna till större butiker, dock utan framgång.
Enligt radiouppgifter har polisen lagt 600 miljoner rand, motsvarade runt 350 miljoner kronor, på insatsen för att förhindra en eskalering av situationen.
Det har funnits flera tänkbara värsta scenarion. Under covidpandemins nedstängningar bröt upplopp ut som ledde till skadegörelse till ett värde av motsvarande 30 miljarder kronor.
Några år tidigare var det främlingsfientlighet som orsakade upplopp där minst 12 personer dödades.
– Jag är trött på somalier, malawier, zimbabwier och moçambikier som kommer hit och utför brott och handlar med droger, säger 35-åriga tvåbarnsmamman Gugu som deltar i en av de stökiga demonstrationerna i Yeoville.
Det finns inget belägg för att invandrare skulle vara överrepresenterade i brottsstatistiken. Men protesterna drivs av en störtflod av desinformation på sociala medier. Och andra politiska motiv driver också protesterna. De flesta medlemmarna i de främlingsfientliga grupperna är också medlemmar i expresidenten Jacob Zumas parti MK, som till varje pris försöker få president Cyril Ramaphosa ur balans.
Den nuvarande regeringen i Sydafrika är en samlingsregering som totalt backas av 72 procent av väljarna, vilket skapat stor frustration hos Zumas läger som marginaliserats politiskt.
– Ramaphosa har gjort en uppgörelse med partiet DA som tidigare utgjorde apartheidregimen, och därför saknar en majoritet av sydafrikanerna en röst. Vi är på gatorna av den anledningen, för att man inte lyssnar på majoriteten.
Detta dubbelt felaktiga uttalande (DA har tvärtom rötter i oppositionen mot apartheid, regeringen har en stor majoritet bakom sig) kommer från den frikyrkliga biskopen Lenke Mkgadima som är knuten till MK. DN träffar honom på gatorna i centrala Johannesburg.
Mkgadima ser inga problem med att en frikyrklig företrädare tvingar flyktingar och migranter från andra afrikanska länder att återvända. Han menar att de inte använde ”rätt port för att träda in i vårt hem” och menar att majoriteten är här illegalt.
I protester som dessa brukar även en mängd opportunister delta, som inte nödvändigtvis sympatiserar med huvudbudskapet men ser en chans att tillskansa sig lös egendom om situationen skulle urarta till upplopp och plundring. Ett sådant scenario tycks ha undvikits genom den starka polisnärvaron.
Stämningen i demonstrationerna pendlar mellan extatisk glädje och mycket obehaglig aggression och det är lätt att se varför en mängd människor från andra afrikanska länder har sökt skydd hos sina konsulat och ambassader, där det finns möjlighet att evakueras.
Natten till tisdagen hade ett tusental personer samlats utanför Malawis generalkonsulat i en betydligt lugnare del av Johannesburg. Där brände de plast, papper och halm i smågrupper för att hålla sig själva och barnen varma i den tiogradiga vinternatten.
Femia Mark, 25, är en av de många malawier som bestämt sig för att återvända hem efter ett par år i Sydafrika. I hennes famn sov sonen Desmond, 1,5 år, medan hon värmde sig vid en brasa och väntade på en buss som skulle ta henne och sonen till ett sydafrikanskt migrationscenter för vidare transport mot hemlandet.
Femia berättar att hon redan fått höra glåpord och hot under en längre tid i den fattiga förorten Lenasia i södra Johannesburg. Även om hon varit beroende av sin inkomst som hembiträde hos en indisk familj, känner hon att det inte är värt pengarna.
– Jag kan i alla fall försöka starta om hemma på något sätt om jag har livet i behåll, men det går inte när man är död, säger hon.
