Senast en Försvarsberedning uttalade sig om det säkerhetspolitiska läget var våren 2024, när USA:s president fortfarande hette Joe Biden.

Sedan dess har Donald Trump hotat ta Grönland, har stoppat stödet till Ukraina och har aviserat att amerikanska trupper ska dras bort från Europa. Kritiken har tilltagit från svensk sida. I utrikesdeklarationen i vintras sade Maria Malmer Stenergard (M) att USA agerar på ett sätt som skadar förtroendet och strider mot Europas värderingar.

I Försvarsberedningens nya säkerhetspolitiska analys, som ska presenteras på fredag, är tongångarna om USA förändrade. Beredningen har sneglat på den senaste redogörelsen från Finlands regering: ”Den transatlantiska samarbetsmiljön präglas nu av oförutsägbarhet, snabba förändringar och hårdare retorik”, står det i den.

Svenska beredningens formuleringar om USA är balanserade, sammanfattar flera källor till DN.

– Det är klart att USA är en av anledningarna till att beredningen skriver en ny analys. Det som står i den kan alla partier ställa sig bakom, säger en person.

Men Miljöpartiet, och framför allt Vänsterpartiet, vill se skarpare skrivningar om just USA. Partierna kommer därför att lämna varsitt tillägg till den säkerhetspolitiska analysen.

Socialdemokraterna och Centerpartiet har inga egna formuleringar om säkerhetspolitiken. Däremot lämnar de särskilda yttranden om upprustningen av det civila försvaret. Sammanfattningsvis handlar deras kritik om att upprustningen hittills mest berörts i ord – för lite i handling.

C uppmärksammar bland annat att det går för långsamt att säkra energi, livsmedel och transporter.

S lyfter också fram försörjningsberedskapen liksom exempelvis privata aktörers roll, skyddade utrymmen och civilplikten, alltså att samhället fortsätter fungera vid höjd beredskap.

– Det har funnits många utredningar, men det har hänt alldeles för lite trots att det finns en bred politisk vilja att gå vidare med de här förslagen, säger en källa.

Utöver dessa särskilda yttranden tar C också upp sitt krav att en procent av Sveriges BNP ska gå till att stötta Ukraina.

Försvarsberedningen ska också samråda om hur man ska förstärka och tidigarelägga den upprustning som riksdagen fattade beslut om 2024.

I juni 2025 enades partierna om att låna 300 miljarder kronor för att utöka och skynda på upprustningen av försvaret. Hur de pengarna bör investeras ska Försvarsberedningen presentera senare i år.

Fakta.Försvarsberedningen

Försvarsberedningen, som består av de åtta riksdagspartierna, började sitt arbete i februari i år. Ordförande är Jörgen Berglund (M).

Beredningen ska bland annat lämna förslag kring det militära och civila försvarets utveckling. Det handlar till exempel om skydd av samhällsviktig verksamhet och kritisk infrastruktur samt svenska militära förmågor kopplade till Nato.

Slutrapporten ska redovisas i november. Fredag den 12 juni redovisas en delrapport.

Källa: Regeringen

Share.
Exit mobile version