Stockholmsbörsen faller för tredje dagen i rad på tisdagen. Oljepriset har stigit med nästan 20 procent på en vecka, upp till drygt 85 dollar per fat Brentolja. Förklaringen till det är den senaste tidens upptrappning av konflikten mellan USA, Israel och Iran.

På måndagskvällen skrev den amerikanske presidenten Donald Trump på plattformen Truth Social att han återinför blockaden av det för oljeexporten så viktiga Hormuzsundet. Han uppger även att USA ska införa en 20-procentig avgift för alla skeppslaster som lotsas genom sundet. Iran har kommit med liknande utspel tidigare.

Utvecklingen av konflikten, som för bara några veckor sedan såg ut att vara på väg mot en lösning, har fått världens börser att falla. I synnerhet eftersom ett högre oljepris driver upp inflationen, och kan leda till räntehöjningar både i USA och i Europa.

Frågan är nu om ytterligare upptrappningar av attackerna kommer att ske, eller om parterna hittar tillbaka till förhandlingsbordet.

– Det går inte att förutse nästa steg i den här krisen, men jag upplever det som att varken USA eller Iran vill ha en återgång till ett fullskaligt krig, säger Robert Bergqvist, seniorekonom på SEB.

Han påpekar att både USA och Iran drabbas hårt av utebliven oljeexport från regionen. För Trump är läget särskilt känsligt med tanke på höstens mellanårsval. Dyr bensin samtidigt som amerikanerna ger sig ut på bilsemester under sommaren ökar knappast Republikanernas chanser att locka fler röster. Det kan skapa incitament för att sänka konfliktnivån förr snarare än senare.

– För Trump är tullutspelen brickor i ett större förhandlingsspel. Man får se var det landar, men jag skulle säga att han är väldigt beroende av att man får igång flödet av varor och energi till den internationella marknaden, säger Robert Bergqvist.

Att börsen faller ska dock ses i ljuset av att nya rekordnivåer noterades så sent som förra veckan, påpekar Maria Landeborn, sparekonom på Danske Bank.

– Det blir vinsthemtagningar när börsen står högt och energipriserna vänder uppåt igen, säger hon.

Ett annat orosmoln utöver krisen vid Hormuzsundet är AI-bolagens värderingar, som skjutit i höjden på senare år. Under 2026 har flera bolag som tillverkar minneschip rusat hundratals procent på grund av stark efterfrågan när alla nya datacenter ska uppföras.

– Det finns en oro för att man förr eller senare har överinvesterat i datacenter, och att man inte kommer kunna ta betalt för kostnaderna att bygga, säger Maria Landeborn.

Ändå ser hon optimistiskt på sommarens rapportsäsong, när de börsnoterade bolagen nu ska visa siffrorna för det andra kvartalet. Hittills har vinstvarningar, där bolagen flaggar för sämre resultat än väntat, på det stora hela lyst med sin frånvaro.

– Hade analytikerna legat helt snett i sina förväntningar hade fler bolag gått ut och påtalat om de hade haft press från energipriser eller annat. Så jag tror på en ganska bra rapportsäsong vilket kan ge stöd åt marknaden, säger Maria Landeborn och lägger till en brasklapp:

– Men det kan överskuggas om vi får en upptrappning i Hormuzsundet och oljepriserna stiger mot 100 dollar per fat, eller om vi får en AI-frossa som spiller över på Stockholmsbörsen.

Share.
Exit mobile version