Runt visum och elektroniska resetillstånd har det vuxit fram en flora av privata mellanhänder. De erbjuder sig att sköta ansökan åt resenären, ofta mot betydligt högre avgifter än myndigheternas egna. Webbplatserna kan erbjuda en verklig tjänst, men för den som googlar efter exempelvis ”visum Kanada” eller ”visum Storbritannien” kan det vara svårt att avgöra vad som är landets myndighet och vad som är en privat aktör.
Inför en resa till Kanada googlade Ivar Hagerud efter visum och klickade på en annons högt upp i sökresultatet. För honom såg webbplatsen canadavisa.com ut att ha koppling till den kanadensiska staten.
– Efteråt känner jag mig som en total dåre. Jag var lite stressad av någon konstig anledning. Jag ville ha det där gjort.
– Jag fyllde i varenda grej. Adress, telefonnummer, mejladresser och all information om mitt pass med nummer och hela biddevitten. Jag vet ju inte vad de kan använda den informationen till, fortsätter Ivar Hagerud.
För en svensk som flyger till Kanada för ett kortare turistbesök krävs normalt inget vanligt visum. Däremot behövs ett elektroniskt resetillstånd, ETA. Hos den kanadensiska staten kostar tillståndet 7 kanadensiska dollar. Men webbplatsen som Ivar Hagerud hade hamnat på begärde 159 amerikanska dollar, nära 1 500 kronor mer per resetillstånd.
Kanadas migrationsmyndighet IRCC uppmanar resenärer att vara försiktiga med privata webbplatser som erbjuder hjälp med ETA-ansökningar.
”IRCC avråder från att använda företag som inte är anslutna till eller auktoriserade av Kanadas regering och varnar för att de kan ta ut ytterligare serviceavgifter”, skriver den kanadensiska myndigheten i ett svar till DN.
Resenärer bör enligt IRCC kontrollera att de befinner sig på myndighetens officiella webbplats innan de lämnar personliga eller ekonomiska uppgifter.
Tur i oturen för Ivar Hagerud gick betalningen aldrig igenom, men då hade han redan lämnat ifrån sig sina personuppgifter, passuppgifter och kortuppgifter. Han ringde kortföretaget och spärrade kortet. Därefter kontaktade han polisen, gjorde en anmälan och åkte till polisstationen för att makulera passet. Ett nytt fick beställas.
Där fick historien en oväntad fortsättning.
– Polisen som tog emot mig berättade att hon själv råkat ut för något liknande inför en resa till Storbritannien. Hon hade klickat på den träff som kom högst upp vid en sökning och betalat omkring tusen kronor till en mellanhand, säger Ivar Hagerud.
För honom blev mötet en påminnelse om hur lätt det kan vara att hamna fel.
– Man kan skratta åt folk som går på sådant här och undra hur de tänker. Men är man lite stressad och inte riktigt sig själv kan man göra de mest galna sakerna, säger Ivar Hagerud.
Svenska UD har ingen egen tjänst där resenärer söker visum eller resetillstånd. UD hänvisar i stället till myndigheterna i det land man ska besöka.
”Det är alltid landet som man reser till som ansvarar för frågor om visum”, skriver UD:s pressjour till DN.
Ivar Hageruds väg till den privata visumtjänsten gick via en annons på Google.
Google har särskilda regler för annonser om statliga dokument, inresetillstånd och e-visum. Enligt företaget får bara myndighetsaktörer och certifierade leverantörer annonsera om den typen av tjänster. Efter DN:s frågor granskade Google just annonsen som Ivar Hagerud hade klickat på. Resultatet: Den togs bort.
– Våra granskare har tittat på annonsen som DN uppmärksammade oss på och har tagit ner den i enlighet med vårt regelverk, säger Googles presskontakt Joakim Larsson.
Enligt Google kommer annonsen inte att få visas igen om inte annonsören certifierar sig enligt företagets regler. Google säger att de särskilda reglerna kring statliga dokument och tjänster finns för att förhindra att användare utnyttjas. Ändå hade annonsen i det här fallet passerat Googles kontroll och nått svenska resenärer.
För Ivar Hagerud blev den uteblivna betalningen bra. Han slapp betala 159 dollar. Men kortet fick spärras, passet bytas ut och det resetillstånd han egentligen behövde söka återstod fortfarande – för 7 kanadensiska dollar, cirka 48 kronor, i stället för 1 511 kronor.
Vad undrar du om ekonomi? Ställ din fråga till experterna
DN:s ekonomipanel svarar på frågor om privatekonomi, juridik, företagande och karriär. Skicka frågor till: fraga.ekonomipanelen@dn.se. Publicerade frågor och svar samlas här.
