Språket från experterna är återhållet men tydligt: Att för mycket växthusgaser släpptes ut i Tysklands transportssektor 2023 kan anses vara ”i princip säkert” – och detta för tredje året i rad. Detta är slutsatsen i en rapport från Tysklands motsvarighet till Klimatpolitiska rådet Expertenrat für Klimafragen, expertrådet för klimatfrågor, som presenterades på måndagen.
Enligt rapporten uppfyllde Tyskland sina totala klimatmål 2023, även om detta främst berodde på en svag ekonomi och minskad produktion. I trafiken misslyckades dock målen avsevärt. Liksom i Sverige är transportsektorn i Tyskland det område som ligger längst efter när det gäller utsläppsminskningar.
För transportminister Volker Wissing från det liberala partiet borde det innebära mer arbete. Om utsläppen från en sektor är för stora måste den ansvariga ministern enligt den nuvarande klimatskyddslagen agera – och lägga fram ett program med akuta åtgärder inom tre månader efter att expertgruppen har redovisat att målen inte nås. Wissing skulle ha varit tvungen att lägga fram ett sådant program senast den 15 juli i år, liksom den socialdemokratiska bostadsministern Klara Geywitz, vars sektor precis missade målet.
Men det behöver han inte längre. Några få timmar efter expertutlåtandet meddelade den regeringskoalitionen av socialdemokratiska SPD, miljöpartiet De gröna och marknadsliberala FDP att de har kommit överens om att ändra lagen. I stället för att retroaktivt kontrollera om målen har uppnåtts ska framtida utsläppsprognoser enligt det ändrade lagförslaget vara avgörande.
Enskilda sektorer ska inte längre utvärderas, utan bara de totala utsläppen fram till 2030. Endast om dessa är för höga två år i rad skulle åtgärder krävas. Det är också nytt att varje ny regering måste lägga fram ett klimatprogram med konkreta åtgärder för att nå de nationella klimatmålen till 2030 och 2040 i början av varje mandatperiod.
Första gången detta kommer att ske är 2026, efter nästa förbundsdagsval 2025. Det nya lagförslaget måste fortfarande godkännas av parlamentet, där de tre partierna i regeringskoalitionen har egen majoritet.
Robert Habeck, ekonomi- och klimatminister och medlem i miljöpartiet De gröna, lovordar reformen: Klimatpolitiken blir ”mer framsynt, flexibel och därmed effektivare” med ändringen, säger han. Miljöorganisationer är däremot upprörda. Den ändrade lagen är en ”stor tillbakagång för klimatarbetet” och löser ”inte ett enda problem som den federala regeringen tidigare stod inför”, säger Martin Kaiser, ledare för Greenpeace Tyskland.
Enligt de nationella klimatmålen ska Tyskland släppa ut 65 procent mindre växthusgaser till 2030 jämfört med 1990, och 88 procent mindre till 2040. Enligt en prognos från mars 2024 av Umweltbundesamt, UBA, Tysklands högsta miljömyndighet, är 2030-målet inom räckhåll.
Utöver de nationella målen finns även den europeiska klimatpolitiken. EU:s så kallade ansvarsfördelningsförordning (ESR) gäller för sektorer som inte omfattas av handel med utsläppsrätter, som transporter och byggnader. Enligt den ska Tyskland minska sina utsläpp av växthusgaser i sektorerna med 50 procent till 2030 jämfört med 2005.
Även här är transportsektorn det största problemet. Enligt UBA:s siffror kommer Tyskland att misslyckas nå de europeiska kraven till 2030, i likhet med Sverige. Och enligt de europeiska reglerna kan för stora utsläpp på detta område inte enkelt kompenseras av utsläppsminskningar i andra sektorer.
– Vi har ett problem med EU här, sa Brigitte Knopf, vice ordförande för expertrådet, på måndagen.
Om Tyskland inte uppfyller de europeiska kraven finns det risk för höga böter. Detta kan inträffa redan under 2020-talet. Det kan den nya klimatskyddslagen inte ändra på.
Läs mer:
Regeringen missar alla klimatmål – enligt Naturvårdsverkets analys
Experternas kritik: Regeringen saknar en plan för klimatet
