I flera stora direktsända tv-program som Melodifestivalen och Vasaloppet har aktivisterna lyckats ta sig upp på scener och dansgolv för att visa plakat med orden ”Återställ våtmarker”.
Störst uppmärksamhet och kritik fick aktionen i morgonrusningen den 29 augusti 2022. Då blockerades trafiken på E4 i närheten av Karolinska universitetssjukhuset i Solna av 13 aktivister som limmade fast sig i vägbanan.
Många upprördes över att en ambulans under utryckning fastnade i de milslånga köerna. Aktivisterna åtalades för sabotage och dömdes i tingsrätten men frikändes senare i hovrätten.
Efter två år byter aktivisterna nu metod.
– Vi har uppnått allt vi kan och visat att fredligt motstånd fungerar. Vi har skapat opinion och påverkat politiken, säger Helen Wahlgren, presstalesperson på ”Återställ våtmarker”.
Bland annat har klimatminister Romina Pourmokhtari (L) gjort våtmarkerna till en prioriterad fråga i regeringens klimat- och miljöarbete.
Ni har fått mycket kritik för era stormningar, påverkar det er nya inriktning?
– Att människor varit upprörda har inte påverkat oss. Det vi gjort har potential att förändra samhället och minska de värsta effekterna av klimatförändringarna, säger Helen Wahlgren.
Nu riktar klimatgruppen i stället in sig på torvindustrin. De vill se ett förbud mot torvbrytning i Sverige.
I Sverige finns stora områden med torvmark, 15 procent av landets yta är täckt av torv. För att bryta torv avverkas eventuell skog och marken avvattnas med hjälp av diken. Torven används sedan i odlingsjord och som energi i bland annat värmeverk. I torven finns stora mängder kol inlagrat och när den dränerade torven tas i bruk för torvtäkt, jord- och skogsbruk släpper marken ut koldioxid och lustgas.
Utrustade med spadar tänker aktivisterna gräva igen diken vid torvtäkter.
– Vi är där och sänker utsläppen. Det är en vacker aktion på en fruktansvärd plats, säger Helena Wahlgren.
Men det är en liten del av torven som eldas upp. Siffror från 2022 visar att tio gånger mer av den svenska torven användes till odling. Torv utgör ungefär 80 procent av odlingssubstraten i Europa.
– Skulle vi inte använda torv skulle det få stora konsekvenser för den globala matproduktionen. Torven är substratet som används i nästan alla växthus, säger Sabine Jordan på Sveriges lantbruksuniversitet som har forskat på torv i 25 år.
Det finns andra metoder för att få jorden bördig, som stenull och kokosfiber. Forskning pågår också med rörflen, vitmossor, bladvass och trä. I hushållsodlingar kan löv och kompostmaterial användas.
– Det går inte att dammsuga skogen efter löv, de behövs ju som kol i skogsmarken så det är inte så lätt att hitta ett kvalitativt och kvantitativt substitut för torv, säger Sabine Jordan.
– Man får inte heller glömma bort helheten här. Jämfört med skogsbruk och jordbruk släpper torvindustrin ut väldigt lite växthusgaser, säger hon.
Fakta.Torv
Torv bildas på våtmarker när ny mossa växer ovanpå äldre mossa. Den äldre mossan hamnar allt djupare, bryts delvis ner och blir till torv. I torven finns stora mängder kol inlagrat.
Torv bör betraktas som ett fossilt bränsle, enligt Naturvårdsverket.
Användningen av torv som bränsle är mycket liten i Sverige men utvinning och användning av odlingstorv orsakar också utsläpp av växthusgaser.
Vid etablering av en torvtäkt avverkas eventuell skog och torvmarken avvattnas med hjälp av diken. I och med att torvmarken torrläggs blir det möjligt ta ut torven från torvmarken.
Källa: Naturvårdsverket och Sveriges geologiska undersökning
Läs mer:
Klimataktivister frikänns från sabotage – dom rivs upp
Forskare: Vilseledande slutsats om att återställa våtmarker
