Dammet har knappt lagt sig efter valrörelsen när politiken nu går in i en ny fas. Kampanjandet är lagt åt sidan och partierna ska i stället försöka få ihop en regering som kan styra landet de kommande fyra åren.
När DN/Ipsos frågar väljarna hur de ser på den avklarade valrörelsen blir betyget lågt. Drygt fyra av tio väljare anser att valrörelsen var dålig medan bara 13 procent svarar att den var bra. Nästan hälften av väljarna anser samtidigt att valrörelsen var osaklig medan bara en av tio upplevde den som saklig.
Så här svagt betyg har valrörelsen aldrig tidigare fått i DN/Ipsos mätningar som pågått sedan 2006.
– Det här är ett väldigt tydligt utslag och visar att väljarna tycker att partierna ägnar sig mer åt att ge sig på varandra än att berätta vad de själva vill, säger Nicklas Källebring, opinionsanalytiker på Ipsos.
Enligt mätningen anser två tredjedelar att partierna nästan bara eller till större delen ägnat sig åt kritik och angrepp på sina politiska motståndare. Bara en bråkdel av de tillfrågade anser att partierna mest ägnat sig åt att berätta vad de själva vill driva för politik.
– En risk med den här utvecklingen är att det skadar förtroendet för det politiska systemet. Det kan bli svårare att få folk att engagera sig partipolitiskt om uppfattningen är att det mest handlar om angrepp på motståndarna i stället för den egna politiken, säger Nicklas Källebring.
Han pekar samtidigt på att det finns en paradox kopplad till mätningsresultatet. Trots att väljarna uppenbart är missnöjda med hur partierna bedriver sina valrörelser så minskar inte valdeltagandet, tvärtom ökar det.
– Det hade man annars kunnat förvänta sig, säger Nicklas Källebring.
MP-sympatisörerna är de som ger allra lägst betyg på årets valrörelse, tätt följda av vänsterpartister och sverigedemokrater.
– Klimatet diskuterades inte i någon större utsträckning i valrörelsen. Miljöpartiet försökte få in frågan men det enda som det blev lite större debatt kring var bränslepriserna, säger Nicklas Källebring.
Att väljarnas betyg på valrörelsen sjunker förklarar han bland annat med att sociala medier spelar allt större roll för partiernas kommunikation. Där är ofta tonläget högre än i traditionella kanaler.
– Sedan är det också en klassisk valstrategi att skrämma väljarna med vad som väntar om motståndarna vinner. De löften man ställer ut mot väljarna får man ta ansvar för efter valdagen, medan man inte behöver göra det i samma utsträckning för angreppen på motståndarna, säger Nicklas Källebring.
Fakta.Så gjordes undersökningen
Ipsos har under perioden 15–27 september intervjuat 1 494 röstberättigade väljare, varav 913 har svarat via digitala enkäter och 581 via digitala intervjuer i en slumpmässigt rekryterad webbpanel.
För mer information om urval, bortfall och svarsfrekvens, se ipsos.se eller kontakta Ipsos opinionsanalytiker Nicklas Källebring.
