WWF-Norge vill stämma staten för beslut om djuphavsgruvbrytning

I och med fredagens beslut är Norge ett av de första länderna i världen som öppnar upp områden för gruvbrytning på havsbotten. Som DN tidigare har skrivit är utvinning av mineral på djupa havsbottnar mycket kontroversiellt.

Större delen av havsbotten är fortfarande okänd och outforskad. Forskare, en rad länder och flera företag är kritiska och kräver att inga tillstånd ges förrän mer kunskap finns. Risken är stor att skadorna på de marina miljöerna blir irreversibla.

Nu när Norges regering har fattat det formella beslutet säger WWF-Norge att de kommer att stämma staten om inte beslutet ändras.

– Beslutet att öppna det norska havsområdet för gruvdrift bygger på en konsekvensutredning som inte uppfyller minimikraven. Vi anser att det inte finns någon laglig grund för att öppna, att beslutet är ogiltigt och att regeringen, genom att gå vidare med sina gruvplaner, bryter mot lagen, säger Karoline Andaur i mail till DN.

– Norge åsidosätter all miljörådgivning och sina egna miljömyndigheter, och blir ett av de första länderna i världen som tillåter kontroversiell gruvdrift på havsbotten. Internationellt möts detta av misstro. Vi framstår gärna som en ansvarsfull havsnation, men det är vi inte, och det börjar världen märka.

WWF-Norge anser att den konsekvensbedömning från Energidepartementet, som regeringens inledande beslut bygger på, inte uppfyller minimikraven i lagen om undervattensmineraler och därför finns det ingen rättslig grund för öppningsbeslutet. Samma bedömning har den norska miljömyndigheten tidigare gjort.

Landets egna forskare och experter har varit emot att öppna upp för djuphavsgruvbrytning.

– Jag tror att alla norska biologer och de flesta havsforskarna säger att vi borde vänta. Det är pinsamt att vara norsk havsforskare i internationella sammanhang för tillfället, har Lise Øvreås, forskare i biologisk mångfald i djuphaven vid Bergens universitet och preses för Det Norske Videnskaps-Akademi tidigare sagt till DN.

Norge har stora fyndigheter av bland annat koppar, zink och kobolt, mineraler som är viktiga för bland annat batterier och vindkraftverk. Norge har pratat om mineralerna i havet som den nya oljan, att ”lägga grunden till en ny havsbaserad industri”. Området som kan öppnas upp ligger långt utanför Norge söder om Svalbard och omfattar 281.000 kvadratkilometer, ungefär lika stort som Storbritannien

EU-parlamentet riktade nyligen hård kritik mot Norge i en resolution. Där lyfte de bland annat fram att Norge skrivit under ett antal överenskommelser som går ut på att skydda haven. De pekar också på havens stora betydelse för klimatet – haven tar upp cirka en fjärdedel av de globala koldioxidutsläppen.

EU-kommissionen är oroad för hur en norsk mineralutvinning skulle påverka fisket och de marina ekosystemen i området. Kommissionen förespråkar ett förbud mot gruvbrytning på djuphavsbotten tills det finns mer kunskap om effekterna och det kan visas att verksamheten inte har skadliga effekter på den marina miljön

Utvinning av mineraler på havsbotten kan få stora effekter på den marina miljön, och minska den biologiska mångfalden när mineraler tas upp eller skrapas loss. Plymer av sediment kan grumla vattnet, och dessutom orsakar utvinning störande buller och ljus.

Beslutet som har tagits öppnar i första hand för att intressenter ska få leta efter mineraler. Eventuella utvinningsprojekt ska godkännas av stortinget, ungefär på det sätt som görs för vissa projekt inom oljesektorn.

Läs mer:

Forskare riktar hård kritik mot gruvbrytning i haven

EU kritiserar Norges planer på gruvbrytning i havet

Strid om gruvdrift på havsbotten