Volodymyr Zelenskyj säger i en video på X att landets underrättelsetjänster har bevis för att Ryssland vill slå till mot centrala delar av både Kiev och andra ukrainska storstäder. Målet ska vara regeringsbyggnader och andra platser där ukrainska beslutsfattare håller till.
Sådana attacker skulle innebära en form av eskalering eftersom varken Ryssland eller Ukraina hittills har slagit till mot ledarskikten i Moskva eller Kiev.
– Däremot har ett antal hökar i Ryssland över tid förespråkat attacker för att slå ut både förvaltningsstrukturen och någon minister. Eller till och med Zelenskyj, säger militärexperten Jörgen Elfving.
Enligt Johan Norberg, militäranalytiker på FOI, ser Ryssland gärna att Ukraina oroar sig över att en attack mot centrala Kiev kan vara förestående.
– Jag tror att rysk propaganda gärna vill skapa en bild av att Ryssland kan göra, gör och vill göra hemska saker för att oroa Ukraina och väst. Syftet är just att skapa oro, inte att genomföra allt man säger.
Den ryska krigsföringen har under de senaste månaderna gått trögt. Rapporteringen har i stället främst handlat om stora ryska förluster vid fronten och om framgångsrika ukrainska drönarattacker djupt inne i Ryssland.
Förra veckan firade Ryssland Sovjetunionens seger mot Nazityskland i andra världskriget, men det skedde i mindre skala än vanligt – sannolikt för att rädslan för en ukrainsk attack var utbredd.
Allt fler anser därför att Ukraina just nu har ett övertag i kriget.
– Just nu är Ryssland och Putin pressat. Det finns ett allt större tryck även inrikespolitiskt med missnöje bland folket och den ryska eliten, säger Johan Norberg.
Huruvida en rysk attack mot centrala Kiev skulle vara framgångsrik beror på flera olika faktorer. Regeringsbyggnaderna är välskyddade, men samtidigt råder det som alltid osäkerhet kring hur mycket resurser Ukrainas luftförsvar har kvar.
– Jag har inga siffror, men tycker mig ofta höra kommentarer om att de har ont om robotar för sitt luftvärn. Ryssland har förmågan att hela tiden producera nya drönare och robotar. Så det är en utnötning i termer av vem som har flest robotar och vem som har tillräckligt med luftförsvarsresurser över tid, säger Johan Norberg.
Vad skulle det ge Ryssland om man slår till mot Kievs regeringsbyggnader?
– Man skulle försöka spinna det rent politiskt främst för hemmaopinionen, för att visa att man har slagit till, men jag tror att det skulle genomskådas rätt fort. Ukraina fortsätter ju att slåss; de kommer inte sluta för att man skjuter sönder en regeringsbyggnad. Det viktiga är regeringen och dess förmåga att fatta beslut, inte byggnaderna den sitter i.
Jörgen Elfving påpekar att Ryssland besitter vapen som skulle förorsaka Ukraina stor skada, men i händelse av en sådan attack skulle också en ukrainsk motattack mot Moskva vara att vänta.
– De ryska krigshökarna förordar att man sätter in Oreshnik-robotar, den enda hypersoniska roboten som Ryssland bara har använt vid två tillfällen hittills. Å andra sidan har Ukraina avhållit sig från att attackera Kreml, så därför ser jag sannolikheten som relativt liten, såvida Ryssland inte gör det medvetet för att sätta press på Ukraina och få dem till förhandlingsbordet.
Läs mer:
Därför vill Lukasjenko inte ge sig in i kriget: ”Ingen framgångssaga”
