Detta är en text publicerad på Dagens Nyheters ledarsidor. Ledarredaktionens politiska hållning är oberoende liberal.
När Carl Bildts falang för snart 30 år sedan manövrerade ut en ung Ulf Kristersson från partitoppen var det moderaten Mats Svegfors, då chefredaktör på Svenska Dagbladet, som gick ut till hans försvar: Kristersson var ”den yngre generationens främste företrädare”, slog Svegfors fast på tidningens ledarsida.
Han förstod uppenbarligen att Kristersson hade potential att gå långt redan då. Så hur känns det för statsministern i dag?
För efter ett helt liv i borgerlighetens centrum tar Mats Svegfors nu farväl av Moderaterna. I ett brev till Ulf Kristersson, publicerat på DN Debatt, förklarar han varför: Partiet har svikit sin tradition.
För bara ett par år sedan var Svegfors tilltänkt som en del av maskineriet i statsrådsberedningen, men han blev sjuk. Och från långtidsboendet skriver han nu om dem som han tillbringar dagarna med, och hur de drabbas av den nya migrationspolitiken. Regeringen har skapat ”ett slags invandringspolitiskt ingenmansland”, konstaterar han.
Så fungerar Sverige i dag; systemet har blivit viktigare än människorna i det.
”Den medarbetare som har ett direkt personligt ansvar för mig – hon svarar inte minst för min personliga hygien – väntar bara på besked från myndigheterna om att hon inte längre får vara kvar i Sverige”, skriver han. Hon har en svensk utbildning, fast anställning och talar flytande svenska – men efter åtta år i landet riskerar hon ändå att skickas till Kosovo.
Så fungerar Sverige i dag; systemet har blivit viktigare än människorna i det.
”Du och Moderaterna har härvidlag svikit det som har varit centralt för den moderata tradition som har attraherat mig”, skriver Mats Svegfors till Kristersson.
Han kommer inte att rösta på Moderaterna i höst.
Men tidsandans apostlar uppskattar inte brevet. Adam Danieli arbetar på det Timbro som Mats Svegfors brukade vara chef för, och är även en av författarna bakom ”Tidö 2.0” – ett koncentrat av borgerlighetens nya identitet. Och hans kommentar till Svegfors är talande: ”Gubbe närmare 80 har upptäckt att det finns invandrare i Sverige, eftersom de tar hand om honom på hemmet, och har därför omprövat hela sin politiska analys. Kan det bli mer inskränkt? Det intellektuella djupet av en vattenpöl.”
Förutom att bristen på respekt nu alltså också drabbar dem som utgjort borgerlighetens kärna i 50 år, är det intressant hur svårt det är för samtidens höger att se sig själv i spegeln.
Vad Svegfors säger är inte att han har förändrats – individen har alltid varit viktigare än systemet för honom. Vad han säger är att dagens moderater har förändrats, och att han möter dem det drabbar.
Några av dem är hans familjemedlemmar: barnbarnen har muslimska farföräldrar med nordafrikanska rötter. ”Jag inser att du personligen har liknande erfarenheter. Låt dessa avgöra dina politiska ställningstaganden”, skriver han till statsministern.
Svegfors borgerlighet utgjorde under många år motpolen till kollektivisterna i svensk politik. Till Socialdemokraterna.
Mats Svegfors brev påminner om den viktiga roll som Moderaterna har haft i svensk offentlighet de senaste årtiondena: I sina bästa stunder har partiet erbjudit en röst som sett till individen i ett land som ofta betraktat systemet som heligt. Svegfors borgerlighet utgjorde under många år motpolen till kollektivisterna i svensk politik. Till Socialdemokraterna.
Men vid någon punkt blev motståndet mot Socialdemokraterna viktigare för Moderaterna än värnandet av människan. För samtidigt som Svegfors varnar för dagens migrationspolitik – och människosynen som följer med den – säger alltså Ulf Kristersson att han snart kommer att gå ännu längre: Jimmie Åkesson (SD) ska få makten över invandringen efter nästa val. Mannen som leder vår tids mest rabiata, inflytelserika och destruktiva kollektivister ska få fri lejd.
Och till skillnad från tidigare årtionden tar borgerligheten inte strid den här gången. Det är ”naturligt” att det bli så här, tycker Kristersson.
Men Mats Svegfors visar hur fel statsministern har.
Han öppnar därmed också fönstret och för in frisk luft i borgerligheten igen. Han tänker, med all sin erfarenhet och auktoritet, tankar som många i borgerligheten inte har umgåtts med på väldigt lång tid: Man behöver inte dras med.
Man kan välja att vara något annat.
Läs mer:
DN Debatt. ”Därför kan jag inte längre rösta på Moderaterna”
Amanda Sokolnicki: Dåliga nyheter – hysteriska kvinnor kommer att avgöra valet
DN:s ledarredaktion: Ska patienter behöva dö innan regionerna tar tag i sina usla journalsystem?
