”En rovlysten och rättighetsfientlig världsordning” är hotet som Amnesty varnar för i sin årliga rapport om de mänskliga rättigheternas tillstånd. I land efter land noterar de olika förbrytelser mot folkrätten, ofta systematiska, och de menar att auktoritära tendenser har tilltagit över hela världen.

– Det handlar om direkta angrepp på själva grunderna för mänskliga rättigheter och den internationella regelbaserade ordningen, utförda av de mest mäktiga aktörerna i syfte att säkra kontroll, straffrihet och vinning, säger Anna Johansson i ett pressmeddelande.

I Amnestys namn kräver generalsekreteraren därför att världens regeringar överger det man beskriver som eftergiftspolitik till förmån för att motarbeta ”en rasistisk, patriarkal, ojämlik och rättighetsfientlig världsordning”. Det pågående kriget i Iran tas som exempel.

– Efter de inledande olagliga amerikansk-israeliska attackerna, i strid med FN-stadgan, som utlöste Irans urskillningslösa vedergällning, har konflikten snabbt utvecklats till ett öppet krig mot civila och civil infrastruktur. Det förvärrar det redan katastrofala lidandet för människor i regionen, säger Anna Johansson.

Utöver de stridande parterna i Mellanöstern lyfts även Kina och Ryssland, som förutom kriget i Ukraina också ”underminerat internationella mekanismer för ansvarsutkrävande”, i synnerhet Internationella brottmålsdomstolen liksom Israel och USA. Sverige kritiseras också på flera punkter:

– Vi ser hur fredliga demonstranter lagförs, hur samers rättigheter åsidosätts och hur nya lagförslag riskerar att leda till att människor förlorar sina uppehållstillstånd på oklara grunder. Det är en utveckling där människor inte längre behandlas lika inför lagen, säger Anna Johansson.

Vad hon åsyftar är klimataktivister som grips trots att Högsta domstolen 2025 slagit fast att demonstrationsfriheten trumfade anklagelserna om att de orsakat trafikstörningar. Vidare anser Amnesty att Sápmi exploateras av industriutvecklingen på bekostnad av samernas urfolksätt och att regeringens förslag om vandelskrav riskerar att diskriminera personer som inte är svenska medborgare.

Share.
Exit mobile version