Förslagen till förbättringar i skolan haglar under lektionen på Tunaskolan i Luleå. Eleverna som går i andra klass har bildat egna partier, ett led i undervisningen om valet.
– Vi vill ha mer skidor på vintern, säger Agnes Åberg.
Får ni inte åka tillräckligt?
– Jo, men vi har inte så många. En del lämnar inte tillbaka skidorna, de försvinner så lätt.
Agnes Åberg ingår i Skolpartiet med tre huvudsakliga förslag på agendan: skidor, längre sportlov och fria platser i matsalen och klassrummet.
– Man borde få sitta där man vill, säger Leo Bergqvist Hansen.
Medan skoldebatten nationellt domineras av det svenska raset i Pisa-undersökningen, diskuterar barnen i klassen sina egna politiska förslag.
Alfred Renholm vill stoppa krigen i världen.
– Varje gång som någon attackerar ett land så ska de hamna i fängelse, för att det ska bli bättre på jorden, säger han.
Den senaste tiden har eleverna utforskat vad det innebär att rösta. Liksom politikerna befinner de sig i slutspurten.
– Det här är jätteviktigt. I framtiden ska de kunna göra medvetna val i samhället. Då behöver de få nosa på det redan nu, säger läraren Mari Laru.
Bortom klassrummet på Tunaskolan, ute i den stora världen, är demokratin fortsatt på tillbakagång, enligt det internationella demokratiforskningsinstitutet V-Dem.
– När vi lever i en orolig tid där demokrati och mänskliga rättigheter utmanas, är den här delen av skolans syfte väldigt viktig, säger Hugo Wester, undervisningsråd på Skolverket.
Han leder myndighetens arbete med Demokratistegen. Den är ett stöd för systematiskt arbete med demokrati och mänskliga rättigheter, från förskola upp till gymnasium och kommunal vuxenutbildning. Modellen används i dag av minst 60 förskolor och skolor, enligt Skolverket.
– Behoven ser olika ut. I många skolor blir det första att skapa en trygg skolmiljö, säger Hugo Wester.
Klassrummet behöver vara en plats för respektfull åsiktsbrytning, beskriver han, där elever får möjlighet att pröva perspektiv samt skilja mellan åsikter och fakta.
– Får man till den typen av dialog stärks den demokratiska kompetensen, enligt forskningen. Här kan även skolans värdegrund få prövas utan att lärare backar ifrån att upprätthålla trygghet. Så kan skolan förebygga extremism, säger han.
I en internationell jämförelse är svenska elever bra på demokrati, även om kunskapen bland 14-åringarna hade sjunkit en aning i den senaste ICCS-studien, 2022.
Sverige placerade sig tvåa efter Taiwan.
Fakta.ICCS-studien
● ICCS (International Civic and Citizenship Education Study) syftar till att undersöka hur elever i årskurs 8 förbereds för att delta i ett demokratiskt samhälle.
● I studien undersöks elevers kunskaper, attityder och engagemang i medborgar-, demokrati- och samhällsfrågor.
● Sverige deltog 2022 med omkring 7 000 elever från 260 utvalda skolor, ihop med elever från 22 andra länder.
● Studien har hittills genomförts 2009, 2016 och 2022. Nästa mätning görs 2027 och resultatet presenteras i slutet av 2028.
Källa: Skolverket
– Nedgången i resultat följde även andra internationella kunskapsmätningar, bland annat på grund av effekter efter pandemin, säger Hugo Wester.
Ett resultat från 2022 som Skolverket följer är skillnaderna mellan elevgrupper, där Sverige stack ut. Kunskapsklyftan mellan hög- och lågpresterande elever hade ökat.
– Det synliggör betydelsen av skolans kompensatoriska uppdrag. Vi har utmaningar med likvärdighet i den svenska skolan. För en hållbar demokrati behöver alla skolor vara bra på detta, säger han.
Socioekonomisk bakgrund hade stor betydelse för prestation i kunskapsdelen.
– Skillnader i valdeltagande följer liknande faktorer, så det är verkligen något att följa och bevaka, säger Hugo Wester.
I lågstadieklassen på Tunaskolan är undervisningen om demokrati konkret. Den utgår från barnens vardag och de många funderingar som föds i samtalen.
– I Sverige får man tycka vad man vill, men i vissa länder finns det en diktator, säger Agnes Åberg.
Thea Frisk Eriksson nickar.
– En diktator gillar man ju inte.
Vad gör en diktator?
– Vi kan säga så här: Du måste kanske äta tusen myggor eller sniglar som du inte gillar. Och då, om du inte vill det och säger nej, så kan du hamna i finkan eller dö, säger Filippa Dagertun.
Leo Bergqvist Hansen tänker sig att diktatorer pratar, pratar och pratar.
– De säger samma sak om och om igen.
I andra änden av klassrummet är företrädare för Elevernas parti försjunkna i arbetet med sin valaffisch.
– Vi vill ha bättre lunch. Fiskpanetter och hamburgare, pizza, tacos och plättar, säger Emmanuella Ohenhen.
Partiet utlovar även fler pauser för rörelse i skolan och soligare dagar. Tyra Friberg har föreslagit en rymdraket som skjuts upp för att diskutera vädret med solen.
– Den kan säga till solen att komma fram oftare, säger hon.
