Kriget mot Iran och stängningen av Hormuzsundet fick den globala ekonomin att skälva och ledde till vad det internationella energiorganet, IEA, benämner som ”den största utbudsstörningen i den globala oljemarknadens historia”. Innan beskedet kom om att sundet, åtminstone tillfälligt, öppnat för trafik igen hade oljepriset rusat 60 procent, börserna rasat och flygtrafiken närmat sig bränslebrist.
Sprickorna i vårt ekonomiska system blir allt svårare att bortse från, ökande ojämlikhet, snabbt stigande levnadskostnader, ekologisk kris och ett växande misstroende mot institutioner. Men i stället för att tänka nytt fortsätter vi att plåstra, laga och ge systemet konstgjord andning, menar Tove Blomgren, kreativ chef på EY Dobermans framtidslabb Sally.
– Vi har ett system som i princip tvingar vår hand att fatta beslut som är kortsiktiga. Där man fuskar och dopar sig med fossil energi och kemikalier och där en cirkulär ekonomi inte är möjlig eftersom den inte växer exponentiellt, vilket hela logiken bygger på, säger Tove Blomgren.
Kravet på en ständig ekonomisk tillväxt innebär också ett fortsatt beroende av fossila bränslen, trots en ökning av de förnybara alternativen. Enligt IEA:s prognos från november i fjol kan efterfrågan på olja och gas komma att öka ända fram till 2050, en omsvängning från tidigare förväntningar om en snabb omställning till förnybart.
Det är inte ondska eller brist på kunskap som driver oss fel, menar Erik Fernholm, föreläsare med en bakgrund inom kognitiv neurovetenskap och lyckoforskning och som bland annat varit medskapare till Inner Development Goals, ett ramverk som definierar vilka förmågor som krävs för att nå FN:s globala mål.
– Vi vet väldigt mycket om vad som främjar ett välmående liv och samhälle. Men vi är fast i invanda berättelser om individualism och överdriven konsumtion, trots att de inte längre hjälper oss. I dag agerar vi som om ökad hastighet kan kompensera för fel riktning. Men det är omöjligt. Om vi i stället accepterar faktumet att vi har skapat de problem som vi nu står inför då behöver vi omvärdera systemets incitament – hållbar tillväxt eller återvinning räcker inte ombord på Titanic, säger han.
Trots att Sverige återfinns bland de 20 länder i världen som har högst BNP per capita växer känslan av meningslöshet. Från 6 procent 2003 till 24 procent 2023, enligt en rapport från analysföretaget Kairos Future. Ungefär 40 procent av befolkningen instämmer antingen i påståendet att livet är meningslöst eller att de är missnöjda över sin tillvaro, enligt samma rapport.
– Det är svårt att missa att det ekonomiska systemet håller på att falla isär med allt som händer runt omkring oss, människor som separerats från samhället, varandra och naturen, människor som förlorar sina jobb och mår psykiskt dåligt, säger skådespelaren Gustaf Skarsgård som tillsammans med juristen Fatima Osman Abdalla och miljöaktivisten Helena Norberg-Hodge ligger bakom det nyskapade initiativet The Real Economy.
– Vi har missat det som betyder mest, säger han.
The Real Economy vill återknyta ekonomin till det som faktiskt bär oss, jorden, naturen och mänskliga relationer. Det syftar till att synliggöra hur dagens finansiella system döljer sina konsekvenser för människor och ekosystem bakom globala värdekedjor och abstrakta siffror.
Fatima Osman Abdalla lyfter en vanligt förekommande klausul i frihandelsavtal som heter ISDS, Investor State Dispute Settlement, där företagen har rätt att stämma stater.
– Det är ett tydligt exempel på hur det nuvarande frihandelssystemet avreglerar och subventionerar globala storföretag på bekostnad av lokala samhällen, mindre företag och demokratin. ISDS-klausulen måste bort och frihandeln behöver regleras så att beslut om mark, pengar och resurser återigen hamnar hos de människor som berörs, inte hos avlägsna storföretag. Vi behöver stärka lokala och nationella företag i stället för att subventionera multinationella koncerner, säger hon.
Det bubblar av initiativ därute, enligt en ny rapport från den filantropiska fonden Partners for a New Economy. I dag finns inte mindre än 735 organisationer, bara i Europa, som på olika sätt arbetar för att ställa om ekonomin så att den tjänar både människor och planeten.
– Ett gäng stiftelser som finansierar miljöprojekt såg att även om de projekt som de finansierade gav resultat, så blev klimatet som helhet allt sämre. Därför började de leta efter rotorsaker och insåg att det handlade om hur det ekonomiska systemet fungerar. Då bestämde de sig för att försöka förändra det, säger Jo Swinson, tidigare minister i den brittiska regeringen och nu chef för Partners for a New Economy.
Det kan tyckas som en oöverstiglig uppgift, men ekonomiska system har förändrats tidigare, påpekar Jo Swinson.
– Vi vill skapa en ekonomi som tjänar människorna och naturen, inte det omvända, säger hon.
Skiftet kommer inte att ske på ett snyggt och välordnat sätt, utan snarare improviserat, som svar på större och mindre kriser som skakar om grunderna för det ekonomiska system vi har i dag, tror Dougald Hine, svensk-brittisk författare som funderat på frågan i över två decennier.
I sin bok ”At Work in the Ruins” pekar han på fyra aktiviteter som kommer att vara viktiga i skiftet. Den första handlar om saker som vi verkligen vill ta med oss in i det nya, som exempelvis framsteg vad gäller barnadödligheten, det andra om att ta med berättelser om det som går förlorat men som kan bli frön längre fram, det tredje handlar om saker som aldrig varit så bra som de påståtts vara, saker som skapar beroende och ensamhet och som vi har chansen att lämna bakom oss, och det fjärde handlar om att ta upp gamla trådar som tappats tidigare men som kan vara riktigt bra att ha i svåra tider.
– Att världen som vi känner den tar slut betyder inte att världen går under, säger Dougald Hine.
Några av initiativen som vill förändra systemet:
Beyond GDP – FN:s Beyond GDP är ett initiativ som vill komplettera BNP med mått som bättre fångar människors välbefinnande, social rättvisa och miljömässig hållbarhet.
Dear Economy – en interaktiv framtidsupplevelse där det nuvarande ekonomiska systemets kollaps känns i magen och där man får förståelse för vikten av att vi fattar rätt beslut i dag. Skapat av EY Dobermans framtidslabb Sally.
Fund Your Mother – Ett svenskt filmkollektiv som, med hjälp av kreativ kommunikation och nya berättelser, vill rikta om pengaflödet i samhället mot en mer hållbar värld.
Lodsten – Lodsten, som grundats av Erik Fernholm och Moa Hartwig, guidar ledare i att förstå rotorsakerna till våra ohållbara system samt att navigera övergången mellan det gamla och det nya.
Partners for New Economy – En internationell filantropisk fond som finansierar projekt som syftar till en ekonomi som tjänar människor och naturen. Grundat 2015
The Real Economy – Ett nybildat initiativ skapat av juristen Fatima Osman Abdalla, miljöaktivisten Helena Norberg-Hodge och skådespelaren Gustaf Skarsgård som syftar till att reglera globala företag och ge tillbaka makten till lokala ekonomier.
The Doughnut Economy – Modellen syftar till att alla människors grundläggande behov ska tillgodoses utan att överskrida planetens ekologiska gränser. I stället för att fokusera på ständig BNP-tillväxt betonar modellen balans, välbefinnande och långsiktig hållbarhet.
Wellbeing Economies – Verkar för att utveckla och sprida kunskap om nödvändigheten av att ändra vårt ekonomiska system för att skapa en hållbar ekonomi som syftar till välbefinnande inom planetens gränser. Skottland, Island, Nya Zeeland, Wales and Finland och Kanada är aktiva partner.
