Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Klimakteriet är inget sjukdomstillstånd. Det är en naturlig livsfas som varje kvinna går igenom. Men för många innebär omställningen besvär som stör sömnen, påverkar arbetsförmågan och sliter på både relationer och livskvalitet. Värmevallningar, svettningar, nedstämdhet och torra slemhinnor är inga bagateller för den som drabbas. De kan göra vardagen betydligt tyngre.
Trots det lämnas många kvinnor utan effektiv hjälp. I dag hänvisas de ofta till primärvården eller till gynekologisk specialistvård, där köerna kan vara långa och där fokus – med rätta – ligger på sjukdomar och mer komplicerade tillstånd. Resultatet blir att klimakteriebesvär, som inte räknas som sjukdom, alltför ofta hamnar längst ned i vårdkedjan.
Det är ett systemfel. Kvinnor ska inte behöva vänta månader på hjälp för ett tillstånd som i många fall går att bedöma och behandla snabbare och närmare patienten.
Lösningen finns redan inom vården: låt barnmorskor, som har lång erfarenhet av hormonell behandling, också kunna förskriva läkemedel vid klimakteriebesvär. Det är en naturlig utveckling av sjukvården att låta barnmorskorna ta ett större ansvar för klimakterievården.
Det handlar om mer än tillgänglighet – det handlar om att ta kvinnors besvär på allvar
I linje med detta rekommenderar Barnmorskeförbundet också att alla kvinnor ska erbjudas ett besök på barnmorskemottagning mitt i livet. Där kan behov kartläggas i dialog, rätt stöd sättas in i tid och gynekologisk undersökning erbjudas vid behov.
Det handlar om mer än tillgänglighet – det handlar om att ta kvinnors besvär på allvar. Klimakteriet påverkar inte bara kroppen, utan också arbetsliv, relationer och psykisk hälsa. När vården inte finns där i tid riskerar kvinnor att arbeta vidare med sömnbrist, tåla symtom de inte borde behöva tåla och själv försöka förstå när hjälp faktiskt går att få. Det är inte värdigt en modern hälso- och sjukvård.
Behandlingen av klimakteriebesvär, rekommenderad enligt både svenska och internationella riktlinjer, utgår från kvinnans egen berättelse och symtom i kombination med en riskbedömning. Den kräver sällan avancerade medicinska utredningar, utan handlar om att lyssna, bedöma och ge rätt stöd. Det är uppgifter som barnmorskor redan utför dagligen med hög medicinsk säkerhet.
För 30 år sedan fick barnmorskor förskrivningsrätt för hormonella preventivmedel. I dag ansvarar de för omkring 90 procent av förskrivningen i Sverige. Det är en lång och väl etablerad erfarenhet av hormonell behandling, rådgivning och riskbedömning. Barnmorskor möter kvinnor genom hela livet, inte bara i samband med graviditet och förlossning.
Det borde inte heller råda någon tvekan om att professionen klarar uppgiften. Barnmorskors förskrivningsrätt vilar på en gedigen utbildning i reproduktiv fysiologi, endokrinologi och hormonell farmakologi. Utbildningen kombinerar teori med praktisk träning i klinisk handläggning, riskbedömning och rådgivning inom sexuell och gynekologisk hälsa.
Barnmorskor och gynekologer samarbetar sedan länge nära inom mödrahälsovård, preventivmedelsrådgivning och sexuell hälsa, och svenska barnmorskor är en kvalificerad yrkeskår med tydliga kompetensgränser och god förmåga att avgöra när en patient behöver remitteras vidare till gynekolog eller annan läkarkompetens.
När kvinnors vanliga hälsobesvär organiseras som om de alltid kräver läkare blir det både dyrare och sämre
Det finns också en bredare poäng här: när kvinnors vanliga hälsobesvär organiseras som om de alltid kräver läkare blir det både dyrare och sämre. Sjukvården ska inte vara uppbyggd så att kvinnor bollas mellan instanser i onödan. Den ska vara tillgänglig där behovet uppstår, med rätt kompetens vid rätt tidpunkt. Barnmorskor är redan en av vårdens mest uppskattade yrkesgrupper. Att ge dem större ansvar för klimakterievården vore därför ett sätt att använda den kompetens som faktiskt finns.
Att utöka förskrivningsrätten är också ett sätt att använda vårdens resurser klokare. I dag läggs läkartid på besvär som barnmorskor med rätt mandat skulle kunna hantera tryggt och effektivt. Det skulle korta väntetiderna, öka tillgängligheten och ge fler kvinnor snabb hjälp. Samtidigt frigörs läkarnas tid för patienter med mer komplicerade tillstånd och större behov av specialistinsatser. Det är vad en modern vård borde eftersträva.
Frågan har lyfts flera gånger. Den har tagits upp av professionen, i riksdagen och i olika organisationer. Ändå händer ingenting. Socialstyrelsen, Läkemedelsverket och regeringen har haft möjlighet att gå vidare, men har låtit frågan fastna i utredningar, ansvarsförskjutning och väntan. Under tiden fortsätter kvinnor att söka vård, få besked om att det inte är något farligt och sedan lämnas utan behandling som faktiskt kan hjälpa.
Det räcker nu. Klimakterievård ska inte vara ett lotteri där tillgången avgörs av var man bor, vilken läkare man råkar få träffa eller hur lång kön är. Sverige behöver en vårdmodell där kvinnor får rätt hjälp i tid, av rätt yrkesgrupp och på rätt vårdnivå.
Nu måste Socialstyrelsen, Läkemedelsverket och regeringen sluta skjuta frågan framför sig och ge barnmorskor rätt att förskriva hormonbehandling vid klimakteriebesvär. Det är inte en marginell förändring. Det är en nödvändig reform för bättre och mer jämlik sjukvård.
Läs fler artiklar från DN Debatt:
87 anställda inom förlossningsvården i Malmö: ”På vårt BB torkar vi ditt barn med det sträva pappret”
Kvinno- och pensionärsorganisationer: ”Äldre kvinnor har också rätt att leva vidare”




