Lokalen släcks var 90:e minut i Tekniska museets nya utställning ”Drömlandet”. Vita dukar sänks ner på var sin sida av en stor ångmaskin i mitten av salen. Maskinen börjar långsamt driva en film på de två stora dukarna och en industriell syntkomposition av Christian Gabel fyller det stora rummet.
Snart driver den gigantiska maskinen berättelsen om Sveriges färd genom tiden. På 12 minuter täcker filmen 150 år, från ett svartvitt, förindustriellt land till ett Sverige med färg.
På vägen syns gruvarbetare med bristande kollektivavtal, följt av folkhem med funktionalistiska kök. Allt i svartvitt. Dukarna färgas röda när andra världskrigets soldater marscherar in i bild.
När de kliver ut igen blir filmen färgglad. En Saab med trepunktsbälte passerar. En fryntlig bilkonsument väljer ett annat bilmärke: ”Volvo! Justeja den är också svensk.”
Internets uppkomst blir särskilt färgstarkt och AI-gestalter täcker snart skärmarna. Kulören återgår slutligen till brunbeige då filmen avslutas med en retrospektion av skisser från 1800-talet.
När de 12 minuterna och 150 åren har passerat tänds lokalen igen och dukarna åker upp. Från kortsidan av den hangarliknande salen ser besökaren nu ut över en skulpturpark med snurrande årtal ovanför välvda portar.
– Våra gäster är i alla olika åldrar och konstellationer, så vi har jobbat med flera olika medieformer för att innehållet ska gå att ta till sig, säger Fanny S Aupeix som är kreativ direktör för Tekniska museet och pekar mot en interaktiv skärm vid ”Papperslandet”.
Utställningen är uppdelad i sju teman. Besökaren kan välja att gå kronologiskt eller tematiskt, eller bara vandra fritt. Jag tar vägen genom en stor dammsugare ner till temat ”Hushållslandet” med dess äldre vitvaror från Husqvarna samt en prototyp av världens första kylskåp.
– En av uppfinnarna till kylskåpet, Baltzar von Platen, ville skapa en evighetsmaskin. Han gjorde ett kylskåp, men det är inte heller så dåligt, säger Calle Ros-Pehrson som är anställd på Tekniska museet.
På vägen mot ”Oljelandet” möter vi Christian Stadius, chef för Tekniska museets samlingar, med huvudet under huven på en hundraårig elbil.
Dess batterier står uppställda i träbackar inuti motorhuven, torkad batterisyra glittrar kring batteriernas plus- och minuspoler. Den är inte körbar.
– Den här tillhörde Wallenbergfamiljen, och är egentligen i rätt bra skick bortsett från batterierna. Byter man dem bör den gå att köra. Vi kommer att göra ett försök i sommar, säger Stadius.
Vi når ”Krigslandet” och ett stort Jas Gripen-plan tornar upp sig. I båset under planet finns andra krigsrelaterade föremål: en raketkastare, häftet ”När kriget kommer” och en maskin som skapade dödsbrickor för alla svenskar fram till 2010. Texten intill båset lyfter Sveriges dubbla engagemang. Arbetet för fred har pågått samtidigt med exporten av vapen.
– Det är värdefullt att ge en helhetsbild. Det är lätt att det blir romantiserat, men det finns en dualitet i många av dessa teman – till exempel kriget, berättar Fanny S Aupeix.
Dualiteten ryms även bakom den sista vita porten då vi kliver in i ”Datorlandet”. På en hylla ligger en liten knappmobil bredvid flera små kretskort. Ovanför datakretsarna ligger en plåtlåda, fortfarande prydd med en märkning från en förundersökning. Det är den server som reglerade trafik på Pirate Bays webbplats.
– Det är svårt att överskatta hur stor påverkan de haft på internet, särskilt för film- och musikbranschen. De gjorde det plötsligt möjligt att ladda ner musik helt gratis. Internettrafiken gick ner 30 procent när de släckte servern. Men då hade de redan öppnat upp för en annan svensk innovation, Spotify, förklarar Aupeix.
Föremålen blir påtagligt små i slutet av utställningen. Jämte ångturbinerna vid utställningens början tar Bluetooth, Spotify och Skype knappt någon plats alls.
Allt ryms dessutom inom en nationell ram.
– Det pratas mycket om vad Sverige är. Därför vill vi visa att landet länge varit en plats för olika drömmar och idéer. De drömmarna kan hjälpa oss att förstå nutiden, och hur vi nu kan påverka framtiden, säger Fanny S Aupeix.
Fakta.”Drömlandet”
Utställningen öppnade onsdagen den 29 april.
Planen är att utställningen ska fungera som ett nav för övriga utställningar under en femtonårsperiod.
Projektet har kostat 26 miljoner kronor, varav 5 miljoner har bekostats av Torsten Söderbergs Stiftelse.
