Bristen på olja, på grund av Irans och USA:s strypning av Hormuzsundet och Ukrainas anfall mot ryska oljeanläggningar, är 10–15 procent av den globala produktionen. Snabbast har detta drabbat flygbranschen, där redan flera flygbolag dragit ned på antalet avgångar, på grund av höga bränslepriser och brist på flygfotogen.
Senast ut är den tyska flygjätten Lufthansa som ställer in runt 20 000 avgångar fram till oktober. Men även oljeberoende verksamheter som plast- och kemiindustrier tvingas dra ner på produktionen, och i flera länder i Asien – som är hårdast drabbat – har redan ransoneringar införts på bränsle.
Enligt råvaruanalytikern Christian Kopfer, på investmentbanken Arctic Securities, är det ofrånkomligt att det blir ransoneringar även i Sverige.
– Det kommer att inträffa i Sverige, i Europa och framför allt i Asien. USA kommer att klara sig från en stor brist, eftersom landet i princip är självförsörjande på olja, säger han.
Dieseln är kritisk för ekonomin, eftersom en stor del av transporterna, jordbruket och industrin är beroende av den. Där kommer bristen att slå hårt.
– I det läget kommer man rimligen att prioritera samhällskritiska funktioner, vilket betyder att det blir privatbilismen som får ta smällen. Därefter blir det ransoneringar även på bensinen, något som i än högre utsträckning drabbar hushållen, säger han.
Detta kommer att inträffa under sommarmånaderna, om nuvarande marknadsbrist består.
Enligt Energimyndigheten, som ansvarar för landets energiförsörjning, är det brist på flygbränsle, medan tillgången på diesel och bensin är tryggad.
”Även dieselförsörjningen kan i vissa delar av Europa komma att störas på längre sikt om stoppet i Hormuz fortsätter, framför allt i de södra delarna av Europa. Men försörjningen av både diesel och bensin bedöms som stabil i Sverige, både på kort och lång sikt.” skriver myndigheten i den senaste rapporten från förra veckan.
Till skillnad från flygfotogen så finns diesel och bensin i stora reservlager som ska räcka i 90 dagar. De har ännu inte börjat användas.
– Frågan är om det är vettigt att helt tömma de lagren, säger Kopfer.
Ett annat sätt att slippa ransoneringar skulle vara att fortsätta att köpa in bränslet till de extremt höga priser som det kommer att handla om.
– Sverige är en liten ekonomi, och vi skulle kunna fatta ett sådant beslut – att vi betalar vad det kostar för att fortsätta att konsumera det vi behöver. Vissa länder kommer alltid att komma runt det genom att köpa till extremt höga priser, det är ett politiskt ställningstagande. Men kommer man att slåss för att till varje pris upprätthålla den oljekonsumtion vi har, och elda på underskottet? Jag tror inte att vi kommer eller bör landa där, säger Christian Kopfer.
Enligt Noak Westerberg, analytiker på Energimyndigheten, är ransoneringar en åtgärd som vidtas i sista hand. Det skulle först handla om informationskampanjer och ”frivilligt tänk angående drivmedelsanvändningen”, ungefär som när hushållen uppmanades att spara på el i samband med Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina.
– Först i ett senare skede skulle det bli kraftfullare åtgärder som faktisk ransonering, med exempelvis maxnivåer på hur mycket man får tanka på en vecka. Där är vi absolut inte än, utan mera i läget att vi behöver informera om situationen, säger han.
Om det skulle bli nödvändigt med ransonering så är det sannolikt inte heller något som Sverige kommer att göra på egen hand.
– Det är väldigt viktigt att det blir en samordning, helst i hela Europa, så att man bibehåller den inre marknaden. Annars är det risk att man åker till grannländer för att tanka. EU-kommissionen har sagt att man ska återkomma med riktlinjer och förslag. Om vi inför ransonering så är det nog för att man gör det i andra länder också, säger han.
Ella Kilim, avdelningschef för energiberedskap på myndigheten, säger att Sveriges energiförsörjning är stabil cirka en månad framåt. Hur det ser ut längre fram är osäkert.
– Karaktären på den här krisen är svårbedömd och läget kan förändras väldigt snabbt. Därför måste vi titta på olika scenarier, men jag vill understryka att ransonering är sista utvägen om det blir en akut brist, säger hon.
Näringsminister Ebba Busch (KD) säger i en intervju i GP att man följer utvecklingen, och att det är sannolikt att Sverige drabbas på något sätt, eftersom det rör sig om en av de värsta energikriserna i historien.
Kan det bli behov av ransonering av bensin och diesel i Sverige?
– Vi följer detta dag för dag. Det är inte aktuellt nu men man behöver ha tänkt tanken. Det är inte uteslutet, och det är anledningen till att vi omedelbart när kriget kring Persiska viken bröt ut satte ihop en krisberedskapsgrupp som har tittat på en rad olika verktyg som kan bli aktuella att använda, säger hon till DN.
Ser du något beslut framför dig de närmaste veckorna?
– Vi kommer att trycka ut olika åtgärder när vi finner att det är lämpligt, och de är inte aktuella i dagsläget.
Än så länge har regeringen alltså inte kommit med någon uppmaning till hushållen att hålla igen på bilåkandet.




