I mars sade Liberalerna ja till SD-ministrar i nästa högerregering, bara fyra månader efter att man svarat ett bestämt nej på samma fråga. Skälet till kursbytet var de historiskt låga opinionssiffrorna kring 2 procent.
Syftet var att förtydliga att Liberalerna helt och fullt ingår i Tidöblocket. En sådan klar hemvist i en koalition har av statsvetarna pekats ut som avgörande för möjligheterna att få stödröster. Om ett parti uppfattas som nödvändigt för att kunna bilda en regering så kan fler väljare bli benägna att hjälpa det över riksdagsspärren.
Än så länge kan Liberalerna inte räkna hem den effekten, trots nya besked i SD-frågan. Det visar en undersökning från DN/Ipsos som mäter de minsta partiernas potential för stödröster. Utöver L ingår Miljöpartiet, Kristdemokraterna och Centerpartiet.
Frågan som ställts är om man är beredd att rösta på partierna ifall de ligger i farozonen kring 4 procent, trots att man egentligen har andra sympatier. Svaren är mest nedslående för Liberalerna.
Även om partiets hela potential av dedikerade stödröstare skulle förverkligas så räcker det inte hela vägen till spärren. Hoppet står till den mer osäkra grupp som uppger att de troligen skulle komma till undsättning. Störst chans har L att få hjälp av Moderaternas och Kristdemokraternas väljare.
– Liberalerna är riktigt illa ute. De måste göra något som ökar antalet potentiella stödröstare. Om väljarna inte får anledning att tänka annorlunda om partiet så kommer de inte att klara sig kvar i riksdagen, säger Nicklas Källebring, opinionsanalytiker på Ipsos.
Även inför valet 2022 befann sig L i ett akut läge. Väljarstödet var mycket svagt och få uppgav att de var beredda att stödrösta. Vändningen kom när Nyamko Sabuni överraskande meddelade sin avgång med bara fem månader kvar till valet. Efterträdaren Johan Pehrson lyckades sedan lyfta partiet över spärren. Stödröster, eller strategiskt röstande som det också kallas, var en viktig faktor.
Nicklas Källebring påpekar att med det låga opinionsstöd som L har nu så finns en risk att väljare ser partiet som chanslöst och att en stödröst därför skulle vara bortkastad.
Det förekommer också att väljare röstar på ett annat parti än sin favorit för att få ett visst sakpolitiskt utfall. Det var något som gynnade Miljöpartiet i förra valet, enligt analyser från Göteborgs universitet. En betydande del av Socialdemokraternas och Vänsterpartiets väljare röstade på MP för klimatpolitikens skull.
Även inför årets val finns en sådan möjlighet för MP, enligt DN/Ipsos undersökning. De gröna är det parti som kan räkna med flest säkra och troliga stödröstare enligt mätningen.
I nuläget har såväl MP som C och KD en marginal ner till riksdagsspärren.
– Dessutom finns en dold potential av väljare som säger att de skulle rösta på de här partierna om de närmar sig 4-procentspärren, säger Nicklas Källebring.
För fyra år sedan lade var femte väljare sin röst på ett annat parti än det man egentligen gillade mest. Ungefär på den nivån har det legat de senaste valen.
Fakta.Så gjordes undersökningen
● Ipsos har genomfört 1 389 intervjuer med röstberättigade personer under perioden 14-27 april Utifrån ett slumpmässigt urval gjordes 72 intervjuer via sms-länk till en webbenkät och 772 digitala enkäter som skickades ut via mejl eller post. 545 digitala intervjuer gjordes med ett kvoturval från en slumpmässigt rekryterad webbpanel.
● Syftet med kvoturval är att säkerställa representativiteten hos de svarande. Eftersom kvoturval tillämpas kan inte felmarginaler beräknas på traditionellt sätt. Skattningarna avrundas till heltal för att minska fokuset på marginella förändringar.
● Frågan som ställdes var: Oavsett vilket parti du tycker är bäst – om
stödet för något av följande partier ligger under eller nära spärren (4 %) och partiet riskerar att åka ur riksdagen efter valet, skulle du då rösta eller inte rösta på…?
● Siffrorna gäller de som inte uppgett att de skulle rösta på respektive parti i dag.
● För mer information om urval, bortfall och svarsfrekvens, se ipsos.se eller kontakta Ipsos opinionsanalytiker Nicklas Källebring.
Läs mer:
Så är läget i kampen om väljarna fyra månader före valet
Mohamsson i botten på förtroendeligan
