Prosit! Varmare klimat gör fler allergiska mot pollen

Vi är många som vet hur det känns. När den efterlängtade första vårsolen kilar ner mellan huskropparna innebär den inte bara att den långa vintern är över. Det är också dags att ta fram näsdukarna, ögondropparna och allergitabletterna. Lika mycket som man längtat efter värmen och grönskan fasar man inför starten på pollensäsongen. Så många som en tredjedel av svenskarna kan ha någon form av pollenallergi.

– Ungefär 20 procent av alla vuxna är allergiska mot gräspollen eller björkpollen, säger Christer Jansson, överläkare och professor i lung- och allergisjukdomar vid Uppsala universitet.

– 40 procent är allergiska mot de vanligaste allergenerna, pollen och pälsdjur. De flesta utvecklar pollenallergin antingen senare i skolåldern eller som unga vuxna. Mindre barn är mer sällan allergiska mot pollen. Är de allergiska är det oftare mot olika födoämnen.

När vi pratar om pollen menar vi de små korn som bildas i växternas hanorgan, ståndarna som innehåller spermier. Det är dessa minimala korn som orsakar stora besvär när en allergiker kommer i kontakt med dem via luftvägarna:

– I dag vet vi att vad som främst orsakar pollenallergi är proteiner som finns i pollenet, säger Åslög Dahl, forskare vid institutionen för biologi och miljövetenskap på Göteborgs universitet.

– Det är dessa proteiner som kan binda sig till antikroppar som i sin tur leder till en inflammation. Även lipider, alltså fetter, som finns i pollenet spelar roll, och ökar sannolikheten för en allergisk reaktion.

Många olika växter har allergiframkallande pollen. De vanligaste är gräs och björk. Men också al, hassel, sälj, bok, ek och gråbo kan orsaka allergi. De små pollenkornen sprids i luften via vinden, eller via insekter eller till och med vatten. När en allergiker sedan andas in pollen uppstår en reaktion som ger bland annat snuva, nysningar och klåda. Många pollenallergiker upplever dessutom huvudvärk, astma och trötthet.

Att pollen orsakar allergi har man vetat länge. Det finns till och med rapporter om vad som sedan tolkats som pollenallergi från så långt tillbaka som 1800-talet, berättar Åslög Dahl. Själv har hon arbetat med att studera och mäta pollen sedan 1980. Pollenlaboratoriet på Göteborgs universitet har haft mätstationer runtom i Sverige sedan 1975. I dag är de sju, från Malmö i söder till Östersund i norr.

– På 1980-talet var det mer en fråga om att gissa pollenhalten de närmaste dagarna, säger Åslög Dahl.

– Såg man att det skulle bli vackert väder till helgen kunde man anta att det också skulle bli höga halter pollen. Nu har vi otroligt bra underlagsdata, vilket innebär att vi kan ställa säkrare prognoser men att arbetet med dem också tar mer tid.

Med mer avancerade modeller för att förutsäga väder och vind ökar möjligheterna att fastställa också den kommande pollenhalten i luften. På de sju mätstationerna runtom i Sverige som pollenlaboratoriet i Göteborg har ansvar för samlar fällor varje dag in pollen från ungefär 30 olika arter.

Mängden mäts och Åslög Dahl och hennes kollegor räknar sedan ut pollenhalten. Med ett sådant rikt underlag kan forskarna med hög säkerhet slå fast inte bara hur mycket pollen vi kommer att ha i luften de närmaste två–tre dagarna. De vet också med säkerhet att de totala halterna är högre nu än förr.

– Vi ser att det är nästan dubbelt så stora totalmängder gräspollen i dag jämfört med på 1990-talet, säger Åslög Dahl.

– Också mängden björkpollen har blivit högre. Klimatförändringarna är en stor del av förklaringen. Det har blivit varmare och våren kommer tidigare. Det innebär att vi har fler dagar med måttliga eller höga halter än förut, och att pollensäsongen är längre.

I april och maj är det som mest björkpollen i luften. I juni tar sedan gräset över. Hur mycket av marken som används för odling påverkar halten av gräspollen. Får stora ytor växa igen blir det också mer gräs. Vad det gäller björkpollen har fjolårets säsong stor inverkan. Har träden blommat sparsamt det året är risken stor att det blir mycket pollen nästa vår. Men framför allt är det alltså den tidiga våren och de högre temperaturerna som gör att halterna av pollen ökar. Med klimatförändringarna blir allergikerna också fler.

– Vi ser en kraftig ökning av pollenallergi jämfört med början av 1990-talet, säger Christer Jansson, överläkare och professor.

– En trolig förklaring är just detta med de längre pollensäsongerna. När halterna av pollen i luften är högre under en längre tid blir det också fler som får allergiska reaktioner. På samma sätt har vi kunnat se att fler är allergiska mot pälsdjur i dag, eftersom fler har hund eller katt.

Någon ljusning på horisonten för pollenallergiker skymtas inte. Tvärtom, enligt en internationell studie från 2021 ser pollenhalterna bara ut att fortsätta öka, på grund av klimatförändringarna.

Forskarna utgick från FN:s klimatpanels modell med scenariot att utsläppen av växthusgaser fortsätter att öka i samma takt som i dag. De kunde då konstatera att om koldioxidhalten fördubblas så kommer pollensäsongerna att bli 60 procent svårare och allvarligare jämfört med i dag.

Åslög Dahl ser med oro på utvecklingen. Hon menar att vi är för dåliga på att synliggöra vad konsekvenserna av pollenallergi blir på en samhällelig nivå.

– Det får stora följder för såväl arbetsliv som utbildning, säger hon.

– Pollenallergi är ju inte bara besvär med näsa och ögon. Har man anlag för klinisk depression är risken större att man utvecklar sådan om man lider svårt av allergi. Många allergiker får problem med sömnen, vilket sedan får påverkan på deras prestationer på dagarna. Det finns till och med studier som visat att ungdomar med pollenallergi får sämre betyg på våren än på hösten.

Enligt Astma- och allergiförbundet kostar sjukfrånvaro på grund av pollenallergi samhället så mycket som cirka 14 miljarder kronor per år. I dag finns lyckligtvis effektiva allergimediciner receptfritt på apoteket och dessa hjälper för de allra flesta, särskilt om man börjar behandla innan symptomen bryter ut.

Antingen kan man ta antihistamintabletter eller nässpray som innehåller kortison. Har man redan sedan tidigare problem med astma bör man se till att komma ihåg att ta sin medicin särskilt under pollensäsongen, säger Christer Jansson. Är man fortfarande snuvig, hängig och trött finns dessutom ytterligare steg att ta.

– Har man mycket besvär ska man definitivt söka sig till vården, säger Christer Jansson.

– Det är ganska vanligt att pollenallergiker inte gör det, eftersom de har vant sig vid att vara trötta och snuviga ett par månader på våren. Men många av de här personerna skulle kunna bli hjälpta av allergivaccinationsbehandling. I dag är den väldigt effektiv.

Vaccinering mot pollenallergi sker numera främst via tabletter. En gång om dagen i tre års tid behöver den som genomgår behandlingen ta sitt piller, men då blir många i princip symptomfria därefter. Trots ökningen av pollenallergiker är det dock fortfarande inte särskilt många som vaccinerar sig.

Astma- och allergiförbundet har vid flera tillfällen de senaste åren larmat om att möjligheten till vaccination är underanvänd. Tillgången till behandlingen är dessutom mycket ojämn över regionerna.

I Norrbotten vaccinerades under år 2022 endast 4 patienter på 10 000 invånare. I Stockholm 11.

– Det är synd att alldeles för många lider i onödan, säger Christer Jansson.

– Man ser ofta råd kring hur man ska undvika exponering från pollen. I själva verket är det nästan omöjligt i praktiken, eftersom pollen finns över allt under våren. Istället borde vi prata mer om den läkemedelsbehandling som faktiskt finns. Den skulle kunna hjälpa många.

Hjälp finns att få. För alla allergiker som just nu stålsätter sig inför årets pollensäsong har dessutom Åslög Dahl vid pollenlaboratoriet i Göteborg en glädjande nyhet:

– Det blir lindrigare i år, säger hon om framför allt björkpollen.

– Med det inte sagt att det inte kommer att komma besvärliga dagar. Men björken blommade väldig rikligt i fjol. Det betyder att den sannolikt inte kommer att ställa till med riktigt lika mycket bekymmer den här våren.