Med ett blodprov där man mäter alzheimermarkören p-tau217 kan sjukdomen hittas upp till 20 år innan den ger symtom. Provet beskrivs som banbrytande och används sedan en tid tillbaka inom specialistsjukvården i Sverige – men då i kombination med andra testmetoder. Vårdcentraler rekommenderas att neka prov på personer som ”bara” är oroliga för att drabbas. Det har öppnat för privata aktörer och redan nu kan friska testa sig på privata kliniker, bland annat i Stockholm.

– Det är helt fel sätt att använda metoden, säger Henrik Zetterberg, professor i neurokemi vid Göteborgs universitet, som har lett utvecklingen av testmetoden i Sverige.

Han berättar att det finns många olika metoder att mäta p-tau217 och långt ifrån alla är tillförlitliga. Det kan leda till falskt positiva eller negativa resultat.

– Och bara för att du testar positivt är det inte säkert att du hinner få alzheimer. Du kan hinna dö av andra sjukdomar. Resultatet måste utredas vidare.

Kriteriet för att få göra ett blodprov av p-tau217-markörer inom vården är att man har symtom som väcker misstanke om alzheimer.

– Men första steget är att börja med en basal minnesutredning och utesluta andra sjukdomar som också kan påverka minnet. Först efter det kan man gå vidare med blodprov, säger Henrik Zetterberg.

Madelene Johanzon är specialistutbildad läkare med expertkunskaper inom kognitiva sjukdomar. Hon är också en av dem som just nu ser över det nationella vårdprogrammet för vilka tester som ska användas och vem som ska få göra dem.

– Vi får allt fler frågor om de nya blodproverna och de kommer bli ännu fler när vi har godkända läkemedel att sätta in. Men än så länge tycker jag inte att de ska användas eftersom man inte vet vad man ska göra vid positiva prov, säger hon.

Det finns i dagsläget ingen godkänd medicin att sätta in.

– Det kan ställa till det. Jag har varit med om att man slutat jobba i förtid och att anhöriga har blivit oroliga och ifrågasatt om personen ska fortsätta köra bil. Det kan bli tragiskt för alla inblandade, säger Madelene Johanzon.

Hon ser både för- och nackdelar med att testa sig för sjukdomen.

– Kunskap är oftast bra men om man får veta att man riskerar att bli sjuk – vad ska man göra då? Det vet vi inte i dag.

Läs mer:
Dåligt minne – skillnaden mellan sjukdomstecken och ofarlig glömska

Share.
Exit mobile version