Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.
För oss som tvångsmässigt dras till allt som andas antikt, loppis eller vintage, är sommaren en utmaning. Utbudet är oöverskådligt, fallgroparna många. Ändå är det så lockande, med ett öppet sinne finns det alltid något som är värt att släpa hem. Den som däremot har förväntningar på att hitta ett ”Blå eld”-fat som någon mindre påläst loppisinnehavare säljer för ett par tior riskerar att bli besviken. I dag kan alla, efter tio sekunders nätkoll, artbestämma sina prylar.
Ett nöje inför semesterresan är att kolla landets alla välgörenhetsorganisationers loppisbutiker. Några besökare fyller sina plastkorgar med praktiska ting till köket och kläder till barnen, i min skvalpar några snygga snapsglas för 10 kronor styck, en liten skål från Laholms keramik för 75, kanske ett par sköna lakan med hålsöm. Jag går fortfarande i gång på handslipat glas, och broderade lakan, även om priserna rimligt nog, har stigit. Det är ändå alltid värt att titta in på Kupan, Myrorna, Erikshjälpen eller Stadsmissionen. Finns i nästan hela landet.
Ett femtiotal bilar stod uppställda på en grässlänt – det fikades, åts glass, snackades och handlades
Att råka hamna på en bakluckeloppis är bland de bättre nöjena. Jag minns en i Ramkvilla i Småland som vi av en slump råkade passera, en sommar för några år sedan. Ett 20-tal bilar stod glest uppställda på en grässlänt. Det fikades, åts glass, snackades och handlades. Problemet var att för varje pryl jag klämde på fick jag mig en historia till livs. Det blir lätt så när det är delar av ett hem som säljs:
”Ja, den där. Den har Ulla och jag haft sen vi gifte oss, men nu är vi lite less på den. Och den där boken, jo den älskade våra barn.”
Ulla och bilägarens salladsskål kom med hem. Dansk Krenit, svart utanpå vit inuti. Rätt repig, men väl värd sina 50 kronor. Jag tog boken också. Nicke Nyfiken håller än, 10 kronor.
Oförmågan att passera en loppis eller en liten antikaffär blir lätt en sjuka. ”Jag ska bara slänga ett öga”, medresenärerna suckar tungt. Men det räcker ofta med en snabbkoll. Alltmer sällan erbjuder loppisarna som skyltas utmed vägarna på några fynd. Jag föredrar när de drar mot antikhandel, med lite ordning och reda och lappar där det står ”Marianne Westman, ateljé” på en tung vas. Som för att signalera: Jo, vi vet vad vi har, och därför kostar det lite mer.
Jag lockas allra mest av de stora idrottsföreningarnas sommarloppisar – där har jag gjort ett av mina bättre fynd
De mer osorterade, där ägarna knappt själva vet vad som gömmer sig på borden, orkar jag inte riktigt med längre. Det blir för glest mellan fynden och för tätt mellan de spruckna kaffekopparna och rostiga verktygen.
Storstädernas veckoloppisar kör också sommaren igenom. Vissa hela året. De är alltid intressanta, för där kommer nya säljare varje helg. Borden hyrs ut till den som tror sig ha något att sälja. Kolla lokalpressen för tid och plats. Vissa har mest kläder och leksaker för barn, andra en hel del äldre utvalda saker.
Men jag lockas allra mest av de stora idrottsföreningarnas sommarloppisar. De finns också över hela landet. Föreningen samlar under året och en dag, mellan ett par timmar, ska rubbet bort. Där har jag gjort ett av mina bättre fynd. Fem Kontikistolar av Yngve Ekström. Jag gav 600 kronor – för alla. Trots att loppisen varit öppen i en dryg timme. Den hade gott om möbler, illa presenterade i en jättelada. Det räddade nog stolarna åt mig, eller snarare min dotter. Vi grävde fram dem ur en hög med bråte. Men det här var för drygt tio år sedan, långt innan Googles bildsök kommit i bruk.
På samma loppis köpte jag signerade röllakanmattor under några år, men det var för tjugo år sedan. Man ser enstaka i dag, men ofta av mer dubiös kvalitet, här krävs kunskap för att veta vad som är vävt i Indien eller Portugal, och vad som är svenskt hantverk. Jag är inte alltid säker.
Det jag med säkerhet kan slå fast är att det jubel som sprider sig i bröstet när man släpar hem en enorm gjutjärnsgryta på åtta liter, fyndad för 150 kronor, det är svårslaget. Fråga mig, jag vet.
Fakta.5 loppistips inför sommaren
1. Häng på låset. Var gärna på plats en halvtimme i förväg när de stora idrottsloppisarna öppnar. Du riskerar ett brutet revben när alla knuffar sig fram till borden, men efter en timme ser de ut som en aväten buffé vid midnatt. Gäller även stadsloppisarna, handlarna kommer ofta timmar före utsatt tid.
2. Ta reda på när välgörenhetsloppisarna fyller på sina butiker. Det sker ofta en viss dag. Samma här: häng på låset den dagen.
3. Köp husgeråd. Gjutjärn, uppläggningsfat, emalj allt ofta till väldigt låga priser.
4. Bunkra trasmattor. Snart finns de inte längre. Var kräsen, kolla skick och mönster noga.
5. Böcker. Ofta har loppisarna inte tid att kolla värdet på böcker, de får in för många. Kanske hittar du Bröderna von Wrights tunga fågelbok för några tior. Perfekt för fågelskådaren som spanar från soffan. Allt med riktiga tryck eller kartor är värt att kolla lite noggrannare.
Läs mer
Karta: Billiga och dyra second hand-butiker nära dig




