Deckarförfattaren Håkan Nesser nekas utökad frigång med elektronisk fotboja eftersom hans sysselsättning skulle vara att skriva böcker. Detta enligt ett Facebookinlägg som hans son Johannes Nesser publicerade under måndagskvällen.
Håkan Nesser har rönt internationell framgång för böcker som ”Kim Novak badade aldrig i Genesarets sjö”, ”De vänsterhäntas förening” samt bokserier som ”Barbarotti” och ”Van Veeteren”. 1994 vann han Augustpriset för boken ”Borkmanns punkt” och har nominerats flera gånger. Böckerna ges bland annat ut av Albert Bonniers förlag. I ett mejl till DN kommenterar förlagschefen Isa Widerståhl den påstått nekade frigången:
”Vi står alltid bakom våra författares rätt att skriva och utöva sitt yrke. Av de uppgifter som vi har tagit del av framstår det som häpnadsväckande att en författare inte ska kunna skriva, oavsett situation”, skriver Isa Widerståhl.
Christina Thingwall är expert på Kriminalvården och enligt henne utreds varje intagen enskilt inför en särskild utslussningsåtgärd, som så kallad utökad frigång.
– Personer med lämplig bostad och lämplig sysselsättning kan lämna anstalten med elektronisk fotboja. Då ställer vi höga krav på den sysselsättningen, till exempel får du inte bedriva verksamhet i ett bolag som vi inte anser är lämpligt. Bolaget måste följa regler och lagar och det får inte förekomma brottslighet i det.
Christina Thingwall kan inte kommentera enskilda fall men framhåller att om man är pensionär, som Håkan Nesser, har man inte samma krav på sysselsättning.
– Men vi vill motverka isolering i hemmet, personen ska vara en del av samhället. Då gör man en planering, dels för att tillse att man har låg återfallsrisk, dels en lämplig bostad, och någon form av planerad tid som föreningsliv eller biblioteksbesök. Det ska anpassas efter personen.
Enligt Håkan Nessers son hade författaren nekats utökad frigång på grund av sitt författarskap. Inget beslut har fattats i ärendet och frågan om utökad frigång utreds fortfarande hos Kriminalvården, enligt uppgifter som DN har tagit del av.
Väl på anstalten är det möjligt att skriva böcker.
– Då får man skriva med papper och penna. Som intagen på en anstalt har man inte tillgång till datorer av säkerhetsskäl. Ibland kan vi tillhandahålla datorer utan nätuppkoppling, men som får användas om man studerar, säger Christina Thingwall.
Intagna på Sveriges anstalter är skyldiga att ha en sysselsättning, det kan handla om att studera, arbeta eller delta i en behandlingsplan. Det är Kriminalvården som bestämmer vilken sysselsättning som är passande för varje enskild intagen. 2014 ville en intagen skriva en bok och begärde då att skrivandet skulle räknas som sysselsättning. Han nekades det.
Rent teoretiskt, skulle det vara möjligt att ens sysselsättning är att skriva böcker?
– Jag ser en hel del konsekvenser med det. När man arbetar som intagen har man en viss ersättning per timme. Den är satt utifrån att man sitter i fängelse. Det är inte tänkt att du ska kunna jobba i ett vinstdrivande bolag från anstalten. Det ska vara en sysselsättning som Kriminalvården kan kontrollera.
Christina Thingwall framhåller att man förvisso har mycket fritid som intagen, men samtidigt begränsade möjligheter att kommunicera med omvärlden. Det kan därför bli svårt att ge ut en bok.
– Om man skulle skicka ett handskrivet manuskript blir det en stor prövning om anstalten har hög säkerhet. Det finns väldigt begränsade möjligheter att ha kontakt med omvärlden och det kan då bli svårt att ha kontakt med en förläggare eller ett förlag. Det är inte omöjligt, men väldigt svårt.
Läs mer:
Håkan Nessers son: Staten vill hindra pappa att skriva böcker
Författaren Håkan Nesser fälls för skattebrott: ”En mardröm”
Håkan Nesser: Jag kommer att vara 75 när det blir dags för fängelse, kanske hinner jag avlida först
Fakta.Detta har hänt.
Håkan Nessers namn fanns med i den så kallade Paradisläckan 2017, där journalister runt om i världen fick ta del av miljontals läckta dokument som visade hur företag och privatpersoner placerat pengar i så kallade skatteparadis och därmed undgått skatt.
Efter avslöjandet inledde Skatteverket en granskning av Nesser och hans fru och krävde en återbetalning på cirka åtta miljoner kronor. Summan återbetalades.
2022 åtalades Nesser och hans fru till följd av oredovisade utbetalningar och intäkter från ett utlandsregistrerat bolag mellan 2013 och 2015, i samband med att de flyttade tillbaka till Sverige och då bytte skattehemvist. De friades i tingsrätten, men domen överklagades av åklagaren.
2024 fälldes båda i Svea hovrätt för att ha fört ut nära 15 miljoner kronor ur bolag på Malta utan Skatteverkets kännedom. De fälldes för tre fall av grovt skattebrott och dömdes till 18 månaders fängelse.
Håkan Nesser och hans fru nekade till alla anklagelser och menade att de saknade uppsåt, att det var ett oavsiktligt misstag och att det faktum att de anlitat en ekonomisk rådgivare visade att de inte heller hade ett likgiltighetsuppsåt. De överklagade Svea hovrätts dom och begärde att Högsta domstolen skulle ta upp fallet och frikänna dem.
Den 12 februari 2025 meddelade Högsta domstolen att man inte ger prövningstillstånd och att fängelsedomen därmed står fast.
