I Sverige är det lätt att ta reda på om en person dömts för något. På sajter som Lexbase, Mrkoll och Krimfup kan man betala för att få den här informationen.
– Den här situationen är bara tragisk egentligen, säger Goled Raabi, som drabbats av det här på ett personligt plan.
Han har stämt sajten Lexbase på 300 000 kronor i skadestånd för att de inte tog bort en sökbar dom från 2011 mot honom.
För tre veckor sedan slog EU-domstolen fast att företag som säljer brottsmålsdomar inte automatiskt slipper följa EU:s dataskyddsförordning GDPR. Den reglerar hur personuppgifter får samlas in och delas.
– För en individ kan konsekvensen bli väldigt stor. Det påverkar inte bara mig, utan alla medborgare i Sverige.
Raabi är dömd för rån och misshandel 2008 och för rån 2011, vilket ledde till fängelse.
År 2022 dömdes han till böter för att ha hotat en busschaufför.
– Visst, jag dömdes, men det var ingenting som jag planerade den dagen. Min poäng är att människor inte är perfekta.
Att privata aktörer kunnat sälja vidare hans känsliga uppgifter har försvårat både jobbsökning och återanpassning, anser han.
– Det här är värre än fängelse. Hade man sagt till mig: ”Goled, vi vill i stället ge dig fem eller tio års fängelse och låta dig vara i fred”. Absolut då hade jag tagit det i stället.
Information om domen från 2011 ligger fortfarande kvar på Lexbase i dag, femton år senare.
Fakta.Detta har hänt
I början av 2025 kom Högsta domstolen fram till att rättsdatabaser i sin dåvarande form var olagliga.
Domstolar kan belägga domar som lämnas ut med ett förbehåll.
Bland annat kan det vara att de bara får användas i journalistiskt syfte och inte får delas vidare i en sökbar databas.
Den 9 juli slog EU-domstolen fast att företag som säljer brottsmålsdomar inte automatiskt slipper följa GDPR.
För att undantas GDPR måste verksamheten bedrivas på ett journalistiskt sätt där domarna bearbetas redaktionellt, att pressetiska regler följs och att fakta kontrolleras.
EU-domstolens förhandsavgörande kom efter att Goled Raabi stämt Lexbase.
Ett förhandsavgörande är när en svensk domstol frågar EU-domstolen om hur EU-rätten ska tolkas.
Efter det avgör den svenska domstolen målet.
Nu landar frågan på nytt i Attunda tingsrätt.
Goled Raabi upplever att han förlorat många år på grund av att sajterna tillhandahållit uppgifterna.
Under åren har han utbildat sig inom it och haft ströjobb. Men det är för att han själv sökt möjligheter, inte för att systemet, som han kallar det, möjliggjort det.
– Jag har förlorat nästan allting i mitt liv, och var också nära att förlora mitt eget sinne. Men hade jag gjort det, då hade jag inte hamnat i Luxemburg.
EU-domstolen har sitt säte i Luxemburg.
Under rättsprocessen i Sverige har han valt att representera sig själv och läst in sig på juridik. I EU-domstolen hade han ett juridiskt biträde, eftersom domstolen kräver det.
Varför?
– För att ingen annan ville kriga för mig.
När flera av de jurister han kontaktade backade med hänvisning till intressekonflikt valde han att driva processen själv.
– Det är många som trott att jag kanske inte kommer att lyckas för att jag inte är advokat.
EU-domstolens förhandsavgörande går nu tillbaka till Attunda tingsrätt som avgör fallet. Där tänker Goled Raabi fortsätta representera sig själv.
Parallellt med det här fallet har han även stämt svenska staten för att ha möjliggjort för företag att köpa uppgifter om lagöverträdelser och sälja dem vidare.
På Lexbase uppger Gunnar Axén, som är styrelseledamot och ansvarig utgivare, att EU-domstolens dom inte påverkar dem.
– För vår verksamhet betyder det här ingenting eftersom att vi inte längre publicerar domar med personuppgifter om dömda i brottmål.
Lexbase lägger inte längre ut rättsdokument i sin databas, utan arbetar om domarna till nyhetsartiklar med hjälp av redaktörer och AI.
På sajten kan man nu söka på namn, få ett målnummer och sedan själv begära en dom från den domstol där ett fall behandlats.
Axén uppger att Lexbase anpassat sig redan efter att Högsta domstolen beslöt att domar bara får användas i journalistiskt syfte och inte får delas vidare i en sökbar databas.
– Det gör vi sedan drygt ett år tillbaka.
Lexbase menar att de har rätt att hålla på med sin verksamhet för att tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen tillåter det.
De, och andra populära rättsdatabaser har ett utgivningsbevis, vilket innebär att de agerar enligt ett undantag för att de håller på med journalistisk verksamhet.
– Vi gör ju en bedömning inför varje publicering om vad vi kan publicera. Och vad som är ett allmänintresse.
Lexbases drygt 700 000 aktiva användare har tillgång till 1,8 miljoner artiklar. Enligt Axén är två tredjedelar av dem kvinnor.
– Den vanligaste anledningen till att man söker är att man kollar upp sina dejter.
Därefter är det hantverkare, skolpersonal, idrottsledare samt mindre företag som kontrollerar tilltänkta affärspartners.
Kan du förstå att en sökbar dom kan förhindra en människas väg mot att försöka leva sitt liv på den rätta sidan av lagen?
– Jag kan ju förstå att en kvinna som kollar upp sin dejt och får aha-upplevelser varför den här killen hon har chattat med på nätet mest är intresserad av hennes barn. Jo, han är en dömd pedofil. Jag fick mejl om det bara för ett par veckor sedan.
Fakta.Så går det till
De mest populära rättsdatabaserna i Sverige har i dag ett utgivningsbevis.
Det betyder att de anses hålla på med journalistisk verksamhet.
Det är Mediemyndigheten som beviljar utgivningsbevis.
Integritetsskyddsmyndigheten, IMY, håller på att granska fyra söktjänster som publicerar personuppgifter om Sveriges befolkning.
De är Lexbase (drivs av Legal Newsdesk Sweden), Krimfup (drivs av Fuplex), Upplysning (drivs av Upplysning Checknode) och Mrkoll (drivs av Nusvar).
För Lexbase och Krimfups del granskar IMY om de strider mot EU:s dataskyddsförordning GDPR när de publicerar uppgifter om svenskars lagöverträdelser i sina sökbara databaser.
En lagöverträdelse är när en person är eller har varit föremål för en polisanmälan, förundersökning, åtal eller rättegång i brottmål.
Granskningen av Upplysning och Mrkoll undersöker om de agerar i strid med GDPR genom att inte radera personuppgifter fast den berörda begärt det.
IMY har tagit emot ett stort antal klagomål mot söktjänster som publicerar personuppgifter om Sveriges befolkning.
Myndigheten valde att granska de tjänster det kommit in mest klagomål om.
Läs mer:
HD ger domstolar rätt att blockera tillgång till domar: ”Ett dråpslag”
Nämndeman bedöms jävig – sökte på Lexbase under rättegång
