I början av 1980-talet flyttade läkarparet Gyula Gál och hans fru från Ungern till Sverige. Kvar i Ungern blev svärföräldrarna. När svärfadern dog 1986 började Gál skicka pengar för att hjälpa svärmodern med hyran.
– Hon har varit hemmafru och pensionen från hennes man var inte hög i det kommunistiska Ungern.
2023 dog den då 98 år gamla svärmodern. I ett olåst skåp i en bokhylla i svärmoderns lägenhet i Ungern hittade Gyula Gál ett tjockt kuvert med svenska sedlar. Då insåg han att svärmodern inte använt alla pengar de skickat till henne utan sparat bland annat 1000-kronorssedlarna som pryds av Gustav Vasa med sitt långa skägg. Sammanlagt 178 000 kronor. Så mycket kontanter har han aldrig hållit i.
– Jag blev helt paff. De här pengarna har hon fått under många år. Hon tyckte det var roligt för hon fick lite bättre växelkurs. Jag tror hon också ville överraska sina två barnbarn och visa att hon inte var slösaktig.
Under sina sista år i livet har hon förmodligen glömt bort pengarna på grund av sin höga ålder, tror Gyula Gál.
Problemet är att sedlarna gått ut 2013 och 2016. 1000-kronorssedeln med Gustav Vasa var giltig 1989–2013.
Han kontaktar Riksbanken, svarar på alla frågor och lägger in två sedelbuntar i ett rekommenderat brev till Riksbanken.
På frågan om hur han skaffade sedlarna skickade han in bevis på sitt pensionsunderlag, ett bra sådant efter en lång läkarkarriär.
Men det räcker inte. Riksbanken säger nej eftersom Gyula Gál inte kan bevisa hur han fått sedlarna och pengarnas ursprung. Bevisbördan ligger på den som vill få sina pengar inlösta och kraven är höga på grund av penningtvättregler. Att det är svårt att få fram bevis på grund av att det förflutit en lång tid spelar ingen roll.
– Efter 15–20 år kan jag inte visa några kvitton på att jag tagit ut pengarna på banken och sagt att jag skickar dem till Ungern.
Han överklagar Riksbankens beslut i förvaltningsrätten. Även där blir svaret nej med samma motivering.
70-åriga Gyula Gál jobbar fortfarande som läkare inom neuroradiologi.
– Ärligt. Jag kommer inte att dö om jag inte får pengarna. Men det är orättvist och irriterande.
Mest upprörd är han över att han tycker att det insinueras att det inte går att bevisa att pengarna inte kommer från brottslig verksamhet.
– Det är barockt. Jag blev väldigt illa berörd.
Riksbanken kommenterar inte enskilda fall. Men på ett allmänt plan handlar det om att bekämpa penningtvätt och riksbanken har den har inte möjlighet att tillämpa reglerna generösare än vad en kommersiell bank skulle kunna göra i motsvarande situation, uppger Tomas Lundberg på Riksbankens presstjänst för DN.
Ju större beloppet är, desto noggrannare kontrolleras bakgrunden upp. Det bästa sättet att bevisa sedlarnas ursprung är att bifoga kvitton, bankutdrag eller annan dokumentation som styrker pengarnas ursprung.
Att banken avslår en inlösning betyder inte att banken anser att pengarna härstammar från ett brott eller att den sökande gjort sig skyldig till brott, understryker Tomas Lundberg.
Gyula Gál förstår rädslan för penningtvätt, men han är kritisk till att man måste kunna bevisa varifrån pengarna har kommit så långt tillbaka i tiden. Hur pengarna annars skulle ha hamnat i en bokhylla i Ungern förstår han inte. Svärmodern hade ingen annan kontakt till Sverige än Gyula Gáls familj.
Sedlarna då? Dem får Gyula Gál inte se igen. Den som skickar in sina gamla sedlar till Riksbanken ger upp rätten till dem. De makuleras och förbränns i värmeverk och blir fjärrvärme.
Fakta.Flera fall
● De senaste åren har medier uppmärksammat flera fall där gamla sedlar inte gått att lösa in. Men enligt Riksbanken hör det till ovanligheterna. De allra flesta 98,5 procent av alla som försöker få sina sedlar inlösta lyckas, uppger banken.
● 2020 nekades en äldre kvinna att lösa in närmare 500 000 kronor i gamla ogiltiga sedlar. Kvinnan och hennes make hade sparat pengar från arbetsinkomst, arv och värdepappersvinster under en hel livstid. Anledningen var att de inte litade på banker.
Men Riksbanken, tingsrätten och kammarrätten sade nej till att lösa in de gamla sedlarna när kvinnan inte kunde bevisa att pengarna inte kom från någon brottslig aktivitet.
● 2020 hittade en man 85 000 kronor i sin avlidne pappas bankfack. Sedlar hade gått ut för länge sedan men eftersom de legat i bankfacket kollade mannen om Riksbanken skulle kunna lösa ut dem. Svaret blev nej, eftersom det inte gick att bevisa varifrån pengarna kom.
● Nära 2,5 miljoner kronor i gamla ogiltiga sedlar påträffades i en lägenhet av förvaltaren till en 70-årig man som flyttat till ett vårdboende år 2017. Mannens förvaltare ansökte om inlösen hos Riksbanken och uppgav att sedlarna kom från lön, pension, bidrag och eventuellt avkastning från skogsfastigheter. Att det genomförts kontanta uttag till ett belopp om 370 000 kronor från ett konto under en tioårsperiod räckte inte som förklaring eftersom beloppet var större.
Källa: Riksbanken, Helsingborgs dagblad, Örnsköldsviks allehanda, Dagens juridik
–
