En grupp vitklädda israeliska bosättare står på sin terrass och stirrar ner på oss när vi vandrar runt i ruinerna av Jalal Thawils hus. Det låg i dalen i östra Jerusalemkvarteret Silwan, omgivet av branta bergssluttningar, granne med al-Aqsamoskén. Sluttningarnas hus är nu antingen prydda med israeliska flaggor eller stora målningar av ögon. Ögonen är målade av palestinska aktivister och blickar mot både al-Aqsa och hur bosättarna flyttar fram sina positioner.
– Jag fick inte ens ha kvar den här vinrankan, säger Jalal Thawil.
Han pekar på en tjock stubbe som han har tvingats klyva på mitten. Dess grenar bildade ett solskydd över en terrass och gav frukt till hela kvarteret. Nu är terrassen jämnad vid marken, liksom trädet.
DN har varit i Silwan många gånger förut. Familjen Thawil är inte den första som tvingas riva sitt hus och inte heller den sista. Över 57 hus i al-Bustan har rivits under de senaste två åren och ytterligare åtta väntas demoleras under de närmaste veckorna.
I kvarteret al-Bustan i Silwan vill Israel bygga en nöjespark med bibliskt tema. Husen här har länge varit hotade av rivning, men i många år lyckades det internationella samfundet med USA i spetsen hålla emot.
Foto: Google
I världens ögon är östra Jerusalem, där Silwan ligger, ockuperat, palestinskt territorium. I israeliska ögon är det mark som har annekterats och nu tillhör ett enat, israeliskt Jerusalem. Detta blev tydligt när Israel fick sin mest högerextrema regeringskoalition någonsin, i december 2022. Sedan kom Hamas terrorattack den 7 oktober 2023, vilket gjorde denna regering ännu mer inställd på att ”återta” Silwan. I och med att Donald Trump blev amerikansk president försvann det största motståndet som hindrade Israel från att agera.
– Jag har papper på att jag äger den här marken. Jag har bott här i hela mitt liv, min pappa föddes här, säger Jalal Thawil.
Inte heller detta är ovanligt. Men det spelar ingen roll. För palestinier i östra Jerusalem är det i princip omöjligt att få bygglov, det har många internationella och israeliska jurister vittnat om genom åren. När familjen växer och husen, ofta daterade långt före Israels grundande 1948, blir för små, bygger många till sist ut utan bygglov.
– Men i tisdags tvingades jag riva allting. Jag kunde välja det, eller att israeliska myndigheter rev huset åt mig. Då hade jag fått betala tio gånger så mycket. Det är som att välja mellan mord och självmord, säger Jalal Thawil.
Den planerade nöjesparken heter ”Kungens trädgård” och ska bland annat innehålla en linbana, ett sju våningar högt judiskt kulturhus och restauranger för turister. Det hela ska byggas ihop med ett turistmål som redan finns i Silwan, en arkeologisk utgrävningsplats som lockar tusentals judiska besökare varje månad. Denna utgrävning har också påverkat livet i stadsdelen eftersom palestinska hus och vägar har rasat till följd av grävningarna i berget. Den fokuserar enbart på att bevisa att det judiska livet kom först till Silwan, eller till ”Davids stad” som israeler kallar området.
En kvinnlig palestinsk historielärare och invånare i Silwan som inte vill ha sitt namn i tidningen fnyser åt påståendet.
– Det har funnits liv från alla möjliga folkslag i Jerusalem under tusentals år. Att fokusera enbart på det judiska är snarare att radera historien än att bry sig om den, säger hon till DN.
Jerusalems kommun säger till nyhetssajten +972 att den planerade nöjesparken ”byggs till förmån för alla stadsbor” och att de palestinska husen i al-Bustan är olagligt byggda.
”Detta område var aldrig avsatt för bostäder, och Jerusalems kommun arbetar nu med att bygga en park i ett område som lider av en allvarlig brist på öppna offentliga ytor”, uppger kommunen.
Bosättarna på sluttningarna får däremot bygga vad de vill, säger Jalal Thawil där han står intill sin slaktade vinranka. De drar in vatten och har grönskande trädgårdar på ockuperad mark.
Kommunen hävdar att man har arbetat för att hitta en lösning tillsammans med de palestinska invånarna, men det förnekas med kraft av al-Bustans föreningsledare Fakhri abu Diab. Han bor granne med familjen Thawil. I en husvagn. Hans eget hus har också rivits.
– Vi har i flera år, med hjälp av ingenjörer och arkitekter, lämnat in olika förslag på hur stadsbilden kan bevaras i området. Hur man kan skapa grönytor. Kommunen har aldrig velat lyssna, har han tidigare sagt till DN.
Den israeliska människorättsorganisationen B’tselem kallar det som pågår i Silwan för ”etnisk rensning”. Den anklagelsen slår Jerusalems vice borgmästare ifrån sig. Han heter Arieh King och är även ledare inom bosättarrörelsen.
– De antisemitiska organisationerna i Israel och utomlands skulle inte framföra påståenden om etnisk rensning om en kristen familj i Nederländerna, via ett nederländskt domstolsbeslut, vräkte en familj av syriska migranter som hade ockuperat deras egendom i Amsterdam. Det är dags för detta antisemitiska hyckleri att försvinna från den offentliga debatten, säger han till den amerikanska public service-kanalen NPR.
Arieh King kallar palestinierna i Silwan för ”arabiska husockupanter” och påstår att de bor i hus som köpts av judar innan staten Israel skapades 1948. Att de allra flesta, liksom Jalal Thawil, har papper på att de äger sin mark, bryr han sig inte om.
– Nu bor jag i det här tältet, säger Thawil och pekar på en presenning som har hängts över ett par stolpar som ännu står kvar.
Han berättar att israeliska representanter kom till honom för sex år sedan, 2020, och erbjöd honom pengar för hans mark. De ville ha den för att bygga sin nöjespark, men Jalal Thawil tackade nej. Nöjesparken i fråga orkar han inte ens kommentera.
– Det är min familjs historia det handlar om, den säljer man inte. Men nu försöker de i stället ta marken i från mig.
Det blir svårare och svårare att leva. För varje år, för varje månad. För varje dag, säger Jalal Thawil.
– Det är kaos. Alla mina ägodelar är utspridda överallt. Vi vet inte vad vi ska göra. Men vi kommer att stanna till sista andetaget. Vi kommer inte att servera vår mark på guldfat.
Fakta.Husrivningar i östra Jerusalem
● Enligt den israeliska zonindelningspolitiken kan palestinier bygga på 13 procent av marken i östra Jerusalem, ett område som redan är kraftigt bebyggt.
● Det får till följd att de bygglov som beviljas palestinier varje år är långt under efterfrågan.
● EU, USA och FN har flera gånger riktat kritik mot Israels husrivningar och vräkningar på palestinsk mark.
● 2017 röstade Knesset igenom en lag, ”Kaminitz Law”, som ytterligare ökade pressen på palestinier i hus utan bygglov. Lagen innebär bland annat att israeliska myndigheter har rätt att på egen hand ta beslut om rivningar, utan domstolsbeslut, vilket har gjort processen från beslut till genomförande snabbare.
Läs mer:
Deras hus ska rivas – för att ge plats åt soptipp
”Vi lämnar aldrig vårt land – nu har vi betalat med blod”
