Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.
Inflationen stiger kraftigt – vad är det som händer?
Nu börjar det synas. Priserna går upp. Något som det varnats för som en följd av kriget mellan USA och Iran och det strypta Hormuzsundet. Inflationen mätt som KPI steg till 1,1 procent i september mot 0,3 procent i augusti. För måttet KPIF – som Riksbanken mäter sig mot – var inflationen 1,5 procent mot 0,7 procent i augusti. Onsdagens siffror är i nivå med prognoserna.
Siffrorna är preliminära. Under nästa vecka kommer mer detaljerade uppgifter om vad som orsakat prisförändringarna. Men SCB konstaterar att det främst är energipriserna som ligger bakom uppgången. Det är alltså en följd av de högre oljepriserna i spåren av USA-Iran-kriget.
Under september har priserna på bensin och diesel liksom el gått upp. Livsmedelspriserna har förmodligen inte påverkat så mycket. Jämförelseföretaget Matpriskollen såg i sin genomgång för september heller inga stora prisökningar.
Vad betyder det för bolånen?
Det här är de senaste inflationssiffrorna inför Riksbankens nästa räntebesked den 4 november, och en räntehöjning ligger i korten. Riksbankens mål är att inflationen enligt måttet KPIF ska vara 2 procent. Om inflationen ser ut att dra i väg kan Riksbanken höja sin styrränta för att bromsa inflationen.
Det kan tyckas märkligt att man pratar om en räntehöjning när KPIF trots allt ligger på 1,5 procent, en bra bit under målet.
Men de svenska siffrorna är konstgjort låga, påverkade av regeringens tidigare beslut. Det handlar om den sänkta matmomsen från 12 till 6 procent. Till det kan läggas sänkta skatter på drivmedel och halveringen av priser på kollektivtrafiken.
Riksbanken tittar mer på inflationen där man räknar bort de tillfälliga effekterna. Då låg siffran kring 2 procent vid senaste räntebeskedet den 24 september. Riksbanken konstaterade också att: ”Indikatorer tyder på att inflationstrycket fortsatt är över det normala och inflationen väntas stiga den närmaste tiden.”
Det talar för att Riksbanken kommer att höja räntan – som ger högre rörliga boräntor – redan vid nästa besked den 4 november.
Det som ytterligare talar för det är att i protokollet från senaste räntemötet sa två ledamöter att de trodde det behövdes en räntehöjning i november.
”Min bedömning i dag är att det är rimligt att höja räntan redan i november”, sa exempelvis Riksbankens chef Erik Thedéen.
Vad händer nu?
Den senaste tiden har det kommit siffror från flera europeiska länder om att inflationen klättrar uppåt. Sverige kommer knappast att vara ett undantag.
Även om matpriserna inte bidragit till uppgången i september kommer det signaler om att matpriserna ligger i startgroparna för att börja dra i väg. I sin senaste undersökning ser undersökningsföretaget Matpriskollen tecken på att butikskedjorna kommer att börja höja priserna.
Vad som kommer att avgöra utvecklingen är om oljepriset kommer att vara fortsatt högt som en följd av osäkerheten kring kriget mellan USA och Iran och problemet med Hormuzsundet. En annan faktor är om Riksbanken kan hålla inflationen stången med räntehöjningar. Till ekvationen kan man lägga vilka följder väderfenomenet El Niño kommer att få på skördarna.
Fakta.Olika mått på inflationen
KPI: Konsumentprisindex. det breda inflationsmåttet. Bygger på en korg som ska spegla det hushållen konsumerar.
KPIF: Konsumentprisindex med fast ränta. Ligger till grund för Riksbankens inflationsmål på 2 procent. Tar inte hänsyn till effekter av Riksbankens räntebeslut.
KPIF-XE: Konsumentprisindex med fast ränta och exklusive energikostnader som kan vara mycket rörliga.
KPIF-KS: Konsumentprisindex med fast ränta justerat för indirekta skatter och subventioner. Kan ge en bättre bild över pristrycket när stora finanspolitiska åtgärder påverkar statistiken.
Läs mer: Matjätten sänker priser
