Sedan riskkapitalbolag gav sig in på den svenska veterinärmarknaden och köpte upp djurkliniker har veterinärkostnaderna skjutit i höjden, enligt Konkurrensverket. En undersökning som myndigheten presenterade i våras visar att räkningarna för akutvård har ökat med 50 procent mellan 2020 och 2025. För planerad vård är ökningen 40 procent.
Bara mellan 2022 och 2023 ökade omsättningen i branschen med 35 procent, från 9 miljarder till 12,2 miljarder. Ett år senare var omsättningen 13,3 miljarder.
Undersökningen visar att prisökningarna varit större på de riskkapitalägda kedjorna än vid jämförbara, fristående kliniker.
Att priset stuckit iväg beror till en del på att vården blivit mer avancerad, enligt KKV. Djuret ses numera som en familjemedlem, som man vill ge god omvårdnad, och betalningsviljan är hög.
Men Leif Nordqvist, utredare på Konkurrensverket, pekar även på andra förklaringar. Det handlar om veterinärkedjornas brist på transparens – de redovisar inte vad olika behandlingar eller ingrepp kommer att kosta. Det gör att djurägarna inte kan ta ställning till det, eller hitta ett billigare alternativ. Det finns alltså ingen konkurrens att tala om.
Ett exempel i Konkurrensverkets rapport är en hundägare som berättar att det ena året kostade 26 000 kronor för ett kejsarsnitt, nästa år 64 000, för samma tik. Förklaringen som gavs var ”att priserna ökat”. En livmoderoperation kan skilja mellan 21 000 och 80 000 kronor beroende på klinik och tidpunkt.
– När ett vårdförlopp väl påbörjats tillkommer det ofta stora kostnader. Man debiterar olika typer av akuttillägg, inskrivningsavgift och vårdavgift. Man kan fundera på hur etiskt det är. Mycket är också fasta kostnader, utrustning och lokaler, som de inte borde behöva lägga på en extra akutavgift på, säger Leif Nordqvist.
En sådan sak är till exempel att man ofta tar betalt för hela dygnet även om djuret lagts in sent på kvällen, något som Leif Nordqvist menar är ett slags ”kreativ bokföring”.
Svensk Djursjukvård, branschorganisationen som företräder företagen, förnekar inte problembilden. För några veckor sedan skrev de på DN Debatt att organisationen ska driva igenom att deras medlemsföretag, redan innan årsskiftet, bland annat ska införa offentliga prislistor och lämna tydliga vårdalternativ till ägaren innan behandling påbörjas.
Konkurrensverket har inte haft som uppdrag att utreda om veterinärkedjorna blåser upp kostnaderna med hjälp av onödiga undersökningar. Men i en bilaga i KKV:s rapport finns en enkät med över 2 600 personer, där flera vittnar om hur detta sker.
”Jag blev erbjuden cellgift till min tik med lymfom trots att prognosen var usel”, uppger en djurägare.
En annan hundägare skriver att ”Kostnaden blev totalt 350 000 kronor… trots det dog hunden kort tid efter. Försäkringen täckte bara en bråkdel och jag tömde mitt pensionssparande. Jag upplevde mig övertalad: ’Se på henne, hon vill verkligen leva. Hon kan bli gammal om vi lyckas’. I efterhand har jag fått veta att förväntad överlevnadstid efter den omfattande operationen är 5–6 månader, men det berättade ingen.”
Fakta.Detta har hänt
• I våras kom det nya rapporter om de skenande veterinärkostnaderna, en utveckling som pågått under en längre tid.
• Djurrättsorgorganisationer larmade om att djur överges eller avlivas för att
ägarna inte har råd med kostnaderna. Man uppvaktade politikerna, och nästan alla partier gjorde det till en valfråga att åtgärda problemen. Var tredje väljare är djurägare.
• Flera av rapporternas förslag utreds vidare nu.
• Svensk Djursjukvård (veterinärbranschen) gick efter kritiken ut på DN Debatt med att man ska införa offentliga prislistor före årsskiftet. De menar också att politikerna borde se till att sänka momsen på veterinärtjänster.
”De la på diagnoser och behandlingar allt eftersom utan att någonsin nämna kostnaderna. Det slutade med en räkning på över 30 000 kr efter försäkringens ersättning”, menar en tredje.
En veterinär skriver: ”Förut tog vi betalt för den arbetade tiden. Nu tar vi dessutom betalt för varje pryl som används under samma undersökningsmoment.”
Även hundägaren Freja Busby har erfarenhet av svensk djursjukvård. När hennes franska bulldogg Lotta, som är multisjuk med bland annat allergier och hjärtfel, behövde opereras tog djursjukhuset 60 000 kronor för knäoperationen. På en fristående klinik hade samma operation kostat 30 000, kollade hon upp.
– Veterinärkedjorna är alltid mycket dyrare, kostnaderna har gått upp mycket mer där. Men eftersom Lotta har hjärtfel rekommenderade veterinären starkt att jag skulle operera henne på sjukhuset, om något skulle gå fel, säger hon.
Freja Busby har haft Lotta i fyra år, och hennes många sjukdomar har gjort att Freja maxat sin försäkring ett par år i rad. För egen del betyder det tiotusentals kronor i sjukvårdskostnader varje år, utöver det som försäkringen täckt. Hon har också varit tvungen att höja maxbeloppet, för att ha utrymme för fler oväntade räkningar, om Lotta till exempel skulle bli biten av en huggorm.
– Det var jobbigt när det var i början på året och jag redan hade maxat försäkringen. Men det finns nog ingen gräns för hur mycket jag är beredd att betala, det ger mig så mycket att ha Lotta i mitt liv, säger hon.
En av de mest återkommande åsikterna i KKV:s enkät är att djur som tidigare kunde behandlas numera avlivas på grund av kostnaderna, när djurägarna tvingas ta beslut utifrån den egna ekonomiska förmågan.
”Jag blev hotad med att jag måste betala hela summan kontant vid utlämning annars avlivades hunden. Det var en fruktansvärd upplevelse”, skriver en av de intervjuade.
En del överger sina djur eller lämnar dem till organisationer som Hundstallet och Djurskyddet.
– Katter har väl alltid övergetts, men nu ser vi att det är äldre djur som man haft länge. När man inte kan ge dem den vård de behöver, och alternativet är avlivning, händer det att man överger dem eller dumpar dem utanför ett djurhem och hoppas att man ger dem en chans, säger Åsa Hagelstedt på Djurskyddet.
Andra ringer och vädjar om ekonomiskt bidrag från en fond som föreningen hänvisar till, men det tar tid att hantera och oftast behövs pengarna akut.
– Många lånar pengar av familj eller vänner, man sätter sig i skuld.
De veterinärrelaterade skulder som finns registrerade hos Kronofogden ligger årligen kring 20 miljoner kronor. Mellan 2024 och 2025 ökade de från 19,1 till 20,8 miljoner. 2023 var det 19,8 miljoner. Hur det ser ut längre tillbaka syns inte, eftersom Kronofogdemyndigheten gallrar siffrorna.
För att försöka råda bot på läget vill Konkurrensverket använda de statliga distriktsveterinärerna för att bidra till större priskonkurrens. Distriktsveterinärerna ska finnas i hela landet, för att garantera att det finns djurvård även i områden där det kanske inte är lönsamt. Till skillnad från de privata veterinärkedjorna har de en riksprislista för en lång rad vanliga planerade ingrepp och åtgärder. I de flesta fall är kostnaden för vården där betydligt lägre än hos de privata, i synnerhet för enklare åtgärder som chipmärkning av katter och hundar, röntgen eller avlivning av ett djur.
Fakta.Djursjukvårdens ”onda cirkel”
Så här ser priskarusellen ut mellan försäkringsbolagen, veterinärbranschen och djurägarna.
● Sverige har mycket hög försäkringsgrad för husdjur. Det gör att djurägarna generellt sett är mindre priskänsliga. Försäkringsbolaget står för den största delen av räkningen.
● Klinikerna utnyttjar bristen på prisinformation, och kan sätta högre priser, göra mer avancerade utredningar och lägga på återbesök, tills de når maxbeloppet som försäkringen betalar ut.
● För att hålla sina kunder nöjda och konkurrera med andra bolag följer försäkringsbolagen efter och höjer ersättningstaket.
● När taket höjs kan klinikerna ta ännu mer betalt.
● För att täcka de skenande utbetalningarna höjer försäkringsbolagen i sin tur djurägarnas försäkringspremier.
● Djurägarna upplever att de måste ha ännu dyrare och mer omfattande försäkringar för att ha råd med framtida vård.
Källa: Konkurrensverket
Fakta.KKV:s förslag
Konkurrensverket har flera förslag för att få bukt med de skenande kostnaderna.
• Att man inför nationella behandlingsrekommendationer för vanliga skador och sjukdomar, i första hand för hund och katt.
• Branschöverenskommelse görs mellan till exempel Konsumentverket och branschen om att ha prisinformation på sina webbplatser.
• Riktade informationsinsatser mot att kostnader läggs till under vårdförloppet.
• Att konsumenttjänstlagen utvidgas till att omfatta behandling av levande djur, så att det faller under under Allmänna reklamationsnämndens behörighet.
Punkterna 1, 2 och 4 utreds vidare av Konsumentverket och en särskild utredare.
Källa: Konkurrensverket
