Hundarna som gör magi för sjuka barn

– Titta, vilken gullig hund, utbrister en pojke som kommer ut i sjukhuskorridoren och får syn på en lurvig hund som går förbi.

– Jag älskar hundar!, säger han.

På Mälarsjukhuset i Eskilstuna väcker sjukhushundarna uppmärksamhet när de går genom korridoren med sjukhushundinstruktören Sofie Östman. En vuxenfråga hörs också när sällskapet passerar: ”Får man verkligen ha hundar här?”.

Under strikta förhållanden är det tillåtet. Men medan arbetande hundar och andra djur blivit vanligare inom vård och omsorg, så är de fortfarande ovanliga i sjukhusmiljö.

På barnavdelningen är väggarna färgglada och fyllda av barnteckningar. Fyraårige Sigge Johansson blir alltmer förtjust under sitt möte med Liona, som han först visar lekplatsen utanför fönstret, och sedan får krypa upp med i sängen för att klappa. Hundinstruktören Sofie för Sigges lilla hand till hundens bröst, så att han kan känna hjärtats slag.

Instruktören bär med sig en stor kasse med leksaker och snart varvas tempot upp med lekar och godissök, innan Sigge kommer loss och springer med Liona i korridoren. Sofie kommenterar Sigges springvänliga sandaler som är rosa med silverglitter.

– De är snabba! säger hon.

– De glittrar, säger Sigge.

Sigge Johansson har hunnit vara ett par dagar på sjukhus med mamma och pappa, efter att ha kommit in akut på natten och diagnosticerats med diabetes.

– Det blir många nålstick och de ska testa ut insulindoser. När Sigge får träffa sjukhushunden tänkte vi att han skulle få glömma det lite grann. Jag tror att han kommer att minnas det här länge, säger Sigges mamma Eva Larsson. På frågan om Sigge tycker om djur, säger hon:

– Han tycker om allt som är mjukt.

På Mälarsjukhusets dagavdelning ryms landets hela styrka av certifierade sjukhushundar i ett litet rum. Än så länge finns bara tre stycken, Liona, Luna och Lyra, alla tikar av blandrasen labradoodle. De åker runt mellan de regioner som öppnat sjukhusen för hundar. När dörren till hundrummet öppnas trängs de och viftar ivrigt med svansen. Den som har tur träs på en arbetsväst med texten ”sjukhushund”.

– Det är väldigt roligt att ha så positiva arbetskamrater”, säger Sofie Östman.

De får bytas av, för även om sjukhushunden ligger till synes stilla och låter sig klappas, så är det en arbetsinsats.

Det blir Luna som har turen att få följa med och träffa Leja Schwartz som nyss klarat av en röntgenundersökning. Snabbt får hon Luna att sitta fint i väntan på hundgodis som serveras i en skål.

– Vänta. Varsågod, säger Leia Schwartz, efter hundinstruktörens instruktioner.

Hundarna ger ett fluffigt intryck. De är nybadade och fönade för att leva upp till hygienkraven. De luktar märkligt nog inte hund.

I Sverige har hundar länge inte varit tillåtna att ta in på sjukhus, av hygieniska skäl och på grund av rädsla för allergiska reaktioner. Men genom forskning på Uppsala universitet finns nu vetenskapliga riktlinjer för hur hundar kan tas in på akutsjukhus och arbeta på ett patient- och allergisäkert sätt.

– Jag ville att hundarna ska klara att ta sig igenom nålsögat som vilket läkemedel som helst, säger barnläkaren och pionjären Ann Edner, som forskat i över ett decennium för att kunna introducera sjukhushundar i Sverige på ett patientsäkert sätt. Sjukhushund är ett skyddat varumärke. Hundarna genomgår två års träning innan certifiering, och rör sig alltid i sjukhusmiljön tillsammans med en utbildad hundinstruktör.

Arbetet började när Ann Edner var med och startade landets första hospice för barn för drygt 15 år sedan.

– Jag och min man har sex barn. Vi har alltid haft hund och katt, och vi vet vilken betydelse djur har för barn. Varför skulle inte svårt sjuka barn få uppleva det? säger Ann Edner.

I Ann Edners forskningsstudie från Uppsala universitet, framgår att nio av tio barn upplever ett större välmående efter att ha träffat en sjukhushund och att hundarna är ett kostnadseffektivt och så kallat integrerat medicinskt inslag i vården.

Förutom att förgylla tillvaron har hundarna effekten att dämpa oro och ångest, som många barn känner i kontakt med sjukvården. Flera regioner visar nu ett intresse för sjukhushundar inom barnsjukvården. Anna Styf, verksamhetschef för barn- och ungdomssjukvård i Region Gävleborg, berättar om tydliga positiva resultat efter en försöksperiod. Barn som tidigare fått lustgas för att genomföra en undersökning, klarar sig utan när hunden är med. Men för att få acceptans för projektet har det också varit viktigt att kunna peka på den ekonomiska vinsten.

– Vi lägger väldigt mycket tid och resurser på de här barnen, som måste genomgå vissa undersökningar, men ofta är de fortfarande rädda efteråt. Lustgas har också biverkningar. Om de klarar att göra undersökningen bara genom att hunden är i rummet, så är det vårdekonomi om något, tycker jag, sade Anna Styf.

Vid lunchtid på Mälarsjukhuset har åttaåriga Molly Andersson klarat av en gastroskopiundersökning. Sedan sju veckor kan hon inte svälja, och på kinden sitter en sond som används för att tillföra näring i flytande form. Syftet med undersökningen var att ta reda på om det finns fysiska orsaker. Inne på barnavdelningen väntar belöningen.

– Det är en tjej som står härute och väntar på att få träffa dig, säger Sofie Östman, och öppnar dörren för sjukhushunden Liona.

Molly är redo, och den bruna tiken har fått ett extratäcke. Sedan hoppar hon upp i sängen, och lägger sig blickstilla och låter sig klappas på öron och mage, till och med på halsen.

– Vi har haft flera hundar, säger Molly och tittar på mamma Josefine Andersson som står vid fotänden. Hon nickar.

På Mälarsjukhuset är det barnläkaren Diana Bornstein som varit drivande för att hundarna ska bli ett naturligt inslag i barnsjukvården. Hundarna har funnits inom ett projekt, och nu förbereds en permanent lösning, genom upphandling. Sjukhushundarna beräknas kosta cirka 330 000 kronor per år för 80 besök.

– Att hålla fast barn och tvinga dem att göra nödvändiga undersökningar är jobbigt för alla, även för personalen, säger hon.

Som kontrast säger hon att det hundarna kan tillföra är svårt att förklara.

– Vi har exempel på barn som vägrat att göra en MR-undersökning, men plötsligt gått rakt in själv till röntgen i sällskap av hunden, säger Diana Bornstein.

Inne på sitt tjänsterum har hon en lurvig valp av nästa generation sjukhushund kring fötterna. Tio veckor gamla Stella, ska vänja sig vid miljön och är iförd en väst med texten ”Lärling”.

– Min förhoppning är att hundarna ska kunna komma även till andra sjukhus i Sörmland, i Nyköping och Katrineholm. Det hundarna gör är magiskt, säger Diana Bornstein.

Läs mer:

Här får de yngsta patienterna en paus – bland pyssel, sång och lek