Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.
Ulf Rosberg är ny ordförande i Svenska tennisförbundet. Han vann kampen mot Robert Samuelsson och tar över ett förbund vars valberedning var oenig inför årsmötet. Ordföranden Petra Tedroff förordade Samuelsson och avgick när en majoritet av kollegorna ställde sig bakom konkurrenten.
Valet möter också blandade reaktioner i idrottssverige. Det finns de som tycker att det är helt naturligt att finansmännen Christer Gardell och Ulf Rosberg förenar sitt löfte om 100 miljoner på fem år till svensk tennis med villkor. Historien är fylld av kapitalstarka personer som bakom kulisserna ställt krav för att gynna idrotten. Skillnaden här är att Gardell framfört dem öppet.
Riksidrottsförbundet (RF) däremot menar att ingen ska kunna köpa makten i ett idrottsförbund eller i en förening. Man lutar sig bland annat mot Krister Malmsten, landets kanske mest erfarne idrottsjurist. När den tidigare ordföranden i Riksidrottsnämnden (RIN) i december i fjol skrev ett expertutlåtande konstaterade han i ovanligt skarpa ordalag att finansmännens agerande stred mot RF:s stadgar och var straffbart.
Stefan Alvén, Gardells juridiska ombud, har argumenterat mot sin tidigare RIN-kollega Malmsten och hävdat att det aldrig handlat om otillbörlig påverkan. Ändå fann Gardell det säkrast att modifiera sina villkor. Kravet på hela tennisstyrelsens avgång förvandlades till ett ”erbjudande” för svensk tennis att ta ställning till. Och när krutröken lagt sig är det bara att konstatera att resultatet blev det önskade. Årsmötet röstade fram en ny styrelse.
I grund och botten tror jag inte att det är personer som Christer Gardell och Ulf Rosberg som RF oroar sig över. Finansmännen har visat sig ha ett genuint intresse för svensk tennis och vill hjälpa till med att vända de senaste decenniernas kräftgång.
Men det finns personer med andra avsikter som försöker tillskansa sig idrottslig makt. Så sent som i fredags presenterade RF en rapport från stiftelsen Tryggare Sverige, som varnar för hur den organiserade brottsligheten infiltrerar förbund och föreningar. Med gängkriminella i styrelsen kan idrottsföreningen lätt förvandlas till ett verktyg för penningtvätt, bidragsfusk och matchfixning.
Ett internationellt exempel visar att det också kan handla om politiskt inflytande. Den rysk-uzbekiske mångmiljardären Alisjer Usmanov har i snart 20 års tid pumpat in cirka 60 miljoner årligen i Internationella fäktförbundet – pengar som skapat lojalitet bland medlemsländerna. Oligarken står den ryske presidenten Vladimir Putin nära och fäktningen var en av de sporter som var snabbast med att åter välkomna ryska och belarusiska idrottare in i värmen.
Med tanke på den turbulens som tennisfallet skapat får man anta att valberedningen gjort ett noggrant arbete och nu har även en bred majoritet av svensk tennis bestämt att Ulf Rosberg och de nya styrelseledamöterna är rätt personer att vända utvecklingen.
Det finns de som säger att 100 miljoner inte är i närheten av vad som behövs. Men det måste ändå vara bättre än ingenting.
