Under en presskonferens i Luleå meddelade Kristdemokraternas Ebba Busch att partiet vill minska antalet renar, dra ner stödet till rennäringen och ta bort rennäringen som riksintresse.
– Rennäringen berör mycket stora delar av landet och då kan inte staten låta ett enskilt intresse väga så tungt att jobb, gruvor, turism, jakt och fiske riskerar att trängas undan. Det handlar om rättvisa, sade Ebba Busch.
Sverigedemokraterna vill riva upp Girjasdomen, något kritiker menat är ”ett hån mot rättsstatens principer”. Henrik Vinge (SD), ordförande i justitieutskottet, menar att det är ”en illvillig tolkning”.
– Både höger- och vänstersidan använder uttrycket ”att riva upp” i olika sammanhang, för oss betyder det att man ändrar lagstiftningen. Vi vill se över rennäringslagen, säger han.
Enligt Henrik Vinge ska alla svenska medborgare ha samma rätt till markerna samtidigt som det ska också gå att bedriva renskötsel. Vad konkret som ska ändras i rennäringslagen behöver först utredas, enligt Vinge.
– Vi tycker att man ska titta på Norge och Finland. Där verkar systemen fungera bättre, säger han.
Utspelen har väckt starka reaktioner. Flera kommunpolitiker i norr och tre biskopar i Svenska kyrkan har tagit avstånd från Kristdemokraternas förslag. I Jokkmokk har partier från både höger och vänster gjort en skrivelse mot KD:s utspel.
– Kristdemokraterna vill se fler gruvor och mer skogsbruk. Deras politik betyder att vi som bor här är förlorare, oavsett om man är same eller inte. Vi ses som en råvarubod, säger Henrik Blind, kommunalråd i Jokkmokk och renägare.
Han blickar mot vattenkraftverket Parki. Framför honom breder öar av sand omgärdade av vatten ut sig. Bakom ryggen har han Kallak där bolaget Beowulf Mining planerar en järnmalmsgruva.
– Om man säger att renskötseln står i vägen för utveckling trampar man på alla de uppoffringar som vi som folk har behövt göra.
Bakgrunden till den politiska konflikten är Girjasdomen från 2020. Då slog Högsta domstolen fast att det är Girjas sameby, inte staten, som bestämmer vem som får jaga småvilt och fiska på statens mark ovanför odlingsgränsen.
Ett år senare tillsatte dåvarande regering Renmarkskommittén som skulle reda ut om fler samebyar skulle ha samma rättigheter som Girjas.
I november 2024 lade landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) ner kommittén. Han hänvisade till ”omfattande kritik” och lovade en ny utredning.
Ministern kan i dag inte säga när nästa utredning kommer.
– Alla samer och svenskar ska ha likvärdiga möjligheter till att jaga och fiska på statens mark, säger Peter Kullgren.
Han kallar uttalandet från Jokkmokks kommunfullmäktige för ”ett ovanligt grepp”. Och hänvisar även till ett inlägg på Henrik Blinds Instagram, där Kristdemokraternas politik kallas för ”ett kulturellt folkmord”.
– Det är häpnadsväckande fräckt. Jag har inte hört att Miljöpartiets språkrör har tagit avstånd från de uttalanden som Henrik Blind gjort. Jag är villig att ta en debatt med språkrören om detta, säger Peter Kullgren.
Henrik Blind står fast vid inlägget.
– Kristdemokraternas politik går i slutändan ut på att minska möjligheterna för samiskt liv och kultur. Genomförs politiken, där renar och urfolksrättigheter offras, handlar det om ett kulturellt folkmord.
Statsvetaren Johan Hellström vid Umeå universitet menar att utspelen från SD och KD ökar polariseringen. Han ser dem som politisk strategi, inte sakpolitik.
– Inför valet 2018 agerade KD på liknande sätt när man tog ställning i den polariserade kärnkraftsfrågan. Det här påminner lite om det.
– De flesta partier är överens men några står på varsin sida. SD var först med en snäv syn på minoritetsrättigheter. Nu positionerar sig KD på samma ytterkant.
Hellström tror att KD vill få uppmärksamhet och klara riksdagsspärren.
– De flesta väljare i mellersta och södra Sverige bryr sig inte om frågan. I Norrland finns det inte heller så många väljare som skulle rösta på KD på grund av det här.
– Så även om det bara handlar om några tiondels procent, kan det vara avgörande i höstens val.
I Jokkmokk flyger tranorna över vattenkraftverket Parki. Inom kommunen, som är en av Sveriges största till ytan, finns både skogsbruk, vattenkraft och flera samebyar.
– Här är det yttersta beviset för vad vi som bor här har behövt betala för Sveriges välfärd. En gång var den här sjön en del av ett friskt ekosystem, nu är hela landskapet förändrat, säger Henrik Blind.
Läs också: Staten vill stoppa samer att få makt över fjälljakt
Så vill partierna lösa jakt och fiskefrågan
DN har frågat samtliga riksdagspartier om vem som ska ha rätt att upplåta jakt och fiske på statens mark i fjällen samt om Renmarkskommittén bör återupptas och med vilket uppdrag.
Samtliga partier är överens om att staten ska utreda vem som ska bestämma över jakt och fiskerättigheterna. Men kommitténs inriktning delar partierna.
MP och V vill att kommitténs arbete ska utgå från Girjasdomen. C, KD, SD och M vill att staten ska ansvara över jakt och fiske. S och L vill ha ett samspel mellan staten och lokalsamhället.
Renmarkskommittén
● I januari 2020 slog Högsta domstolen fast att det är Girjas sameby, inte staten, som bestämmer vem som får jaga småvilt och fiska på statens mark ovanför odlingsgränsen. Domen sågs som en historisk seger för renskötande samer.
● Ett år senare tillsatte dåvarande regering, Miljöpartiet och Socialdemokraterna, en utredning: Renmarkskommittén. Den skulle klargöra om fler samebyar kunde ha samma rättigheter som Girjas. Kommitténs arbete skulle utgå ifrån Girjasdomen.
● Kommittén var den då största i Sverige med ledamöter från alla riksdagspartier, experter, representanter från olika organisationer och jurister.
● I augusti 2023 slog kommittén fast att samebyar i Lappland har rätt att bestämma över småviltsjakt och fiske på statlig mark ovan odlingsgränsen. Alla tidöpartier förutom Liberalerna reserverade sig mot förslaget och i november 2024 lade landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) ner kommittén.




