Larmet om flygplatssabotage på Bromma flygplats kom på förmiddagen den 17 september 2023. Flera polispatruller kallades till platsen, flygserviceföretaget Grafairs terminal för privatflyg.
Händelsen tolkades som ytterst allvarlig. Swedavia uppgav att ett ambulansflyg inte hade kunnat landa som planerat och i stället fick omdirigeras till Arlanda. Samtliga 17 klimataktivister greps på platsen. Den formella misstanken var flygplatssabotage – ett brott som kan leda till livstids fängelse om det bedöms som grovt.
Aktivisten Isabelle Letellier och de andra demonstranterna fick sitta på marken och vaktades av poliser med förstärkningsvapen.
– Det värsta jag har varit med om. Jag har aldrig tidigare blivit gripen, säger hon till DN.
Två och ett halvt år senare sitter hon och de 16 andra aktivisterna i Attunda tingsrätts säkerhetssal. De är inte längre misstänkta för flygplatssabotage. Uppgiften om det omdirigerade ambulansflyget hade visat sig vara falsk, enligt ett avslöjande av Dagens ETC. Det enda flygplan som hade omdirigerats var ett privatplan från London som hade flugits utan passagerare. När åtal väcktes mot aktivisterna hade misstankarna reducerats till skadegörelse, alternativt medhjälp till skadegörelse.
Videoupptagning från aktionen på Bromma flygplats visar att två av de åtalade kastade och sprutade röd färg på terminalen, ett mindre flygplan och några bilar. Isabelle Letelliers roll vid tillfället var att hålla i en banderoll.
– Jag tänkte att jag har rätt att vara här och demonstrera. Aldrig i min värld fanns det att jag kommer att gripas. På morgonen sa jag till familjen att jag kommer tillbaka till lunch, säger hon i rätten.
De åtalade klimataktivisterna är medlemmar i aktivistgruppen Extinction Rebellion (XR). Flera av dem tillhör också Scientist Rebellion, en systergrupp till XR som samlar forskare och akademiker.
Fakta.Extinction Rebellion
Extinction Rebellion (XR) beskriver sig som ”en internationell klimatrörelse som använder fredlig civil olydnad för att uppmärksamma och kräva omställning och systemförändring”. Organisationen grundades i Storbritannien 2018.
Scientist Rebellion är en systerorganisation till XR där forskare och akademiker engagerar sig och kräver utfasning av fossila bränslen.
Rättegången går lugnt till och påminner bitvis mer om ett akademiskt seminarium än en förhandling i en tingsrätt. När aktivisterna en efter en förhörs får de stort utrymme att berätta om bakgrunden till sitt engagemang inom aktiviströrelsen.
Aktivisterna betonar återkommande att färgen de använder är vattenlöslig och ska gå lätt att tvätta bort. Vid en tidigare aktion vid Finansdepartementet blev aktivisterna inte misstänkta för något brott just med hänvisning till att färgen – som symboliserar blod – går att tvätta bort. De uppger också att de omedelbart avbryter aktioner om exempelvis en ambulans bli stående till följd av gruppens agerande.
– Vi har ju inom XR en praxis och en policy om att vi ska städa upp efter oss, säger en kvinna under rättegången.
I åtalet hänvisas likväl till kostnader på drygt 95 000 kronor för skadorna vid aktionen i september 2023.
En av aktivisterna, den disputerade psykologen Björn Paxling, medger att han och en till sprutade och kastade färg, men vänder sig emot att de övriga 15 också har åtalats för skadegörelse.
– Jag är stolt över det jag gjorde där. Ge inte de andra kredd för det, säger han i rätten.
Flera av aktivisterna uttrycker kritik mot vad de menar är en kollektiv bestraffning som i förlängningen hotar demonstrationsfriheten. Isabelle Letellier har tidigare berättat för DN – under det fingerade namnet ”Clara” – hur hon i arresten tvingades klä av sig naken när polisen genomsökte henne i jakten på droger. Först nio timmar senare släpptes hon.
Misstankarna mot henne har också inneburit en annan konsekvens: Hon har blivit nekad svenskt medborgarskap.
Hanteringen av hennes ärende har fått kritik från FN:s särskilda rapportör för miljöförsvarare under Århuskonventionen, Michel Forst, som redan tidigare har uttryckt oro över sättet som klimataktivister blir behandlade i Sverige. Inför rättegången mot Isabelle Letellier skickade Michel Forst den 23 mars i år ett uttalande till Attunda tingsrätt. Bland annat betonades det att Isabelle Letellier inte får dömas för andra personers handlande.
Men vad säger svensk lag om möjligheten att åtala fler än de som har varit direkt inblandade i en skadegörelse? Juridikprofessorn Mårten Schultz lyfter att det inte finns något formellt hinder för detta.
– Åklagaren åtalar alla som han eller hon bedömer tillsammans och i samråd ha deltagit i den här verksamheten, säger han.
Enligt Mårten Schultz behöver det inte vara juridiskt relevant om någon enskild individ väljer att ta ”kommunikativt eller moraliskt ansvar” för en handling. Den juridiska bedömningen kan ändå vara att flera har varit inblandade i planeringen av aktionen.
– Det kan räcka att man har gett något slags mentalt stöd åt verksamheten till exempel genom att filma eller uttrycka någon slags support, säger han men betonar att det är svårt att uttala sig om denna typ av gärningar generellt.
Fakta.Århuskonventionen
Århuskonventionen är en FN-konvention om tillgång till information, allmänhetens deltagande i beslutsprocesser och tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor.
Enligt Århuskonventionens efterlevnadskommitté har allmänheten rätt att delta i fredliga miljöprotester utan att bli bestraffad.
FN:s särskilda rapportör har som uppgift att se till att staterna garanterar att ingen straffas för att utnyttja sina rättigheter enligt konventionen.
Konventionen trädde i kraft 2001 och Sverige skrev under den 2005. 47 länder har i dag ratificerat konventionen.
Källa: Naturvårdsverket
Isabelle Letellier har både man och barn som alla är svenska medborgare. Hon hoppas därför på att kunna göra ett nytt försök att få svenskt medborgarskap – men oroar sig över vad den nya lagstiftningen som hänvisar till ”bristande vandel” som grund för utvisning kan innebära för henne framöver.
– Jag är lite rädd. Alla jurister som pratar om den lagen menar är det är en text som är helt rättsosäker, säger hon.
Så du är rädd för en situation där du inte får vara i Sverige men att din familj är kvar?
– Ja. Men i så fall tar jag tar absolut dem med mig, säger Isabelle Letellier.
Tingsrättens dom väntas i början av maj.
