Det var en oenig nämnd som landade i att läraren i förskoleklassen inte skulle dömas för brott. Ordföranden och en nämndeman ville fälla kvinnan för sju fall av ofredande.
Under förra skolåret tillämpade Göteborgsläraren en metod där hon ibland tejpade barnens munnar för att få lugn och ro. Hon satte också post-it lappar med siffran noll i barnens pannor och enligt förhören var även det för att få ner ljudnivån, till noll.
”Det är mitt jobb att se till att elever har studiero”, sa läraren, som också underströk att hon aldrig hade för avsikt att skada barnen.
Eleverna har vittnat om att de ändå tog skada och att det till exempel gjorde ont när tejpen skulle tas av.
”Jag grät tyst”, sa ett av barnen.
När historien uppdagades blev läraren omedelbart avstängd från sin tjänst och senare uppsagd. Först nu har tingsrätten tagit ställning till brottsmisstankarna.
Och rätten tycker alltså inte att åklagaren i målet lyckats presentera den bevisning som krävs för en fällande dom.
För de två oeniga ledamöterna står det dock helt klart att agerandet gentemot eleverna varit hänsynslöst och ”ägnat att kränka deras frid på ett kännbart sätt” och åklagaren kommer att överklaga domen.
– Jag tycker att den avvikande meningen gör en i många fall rimlig bedömning och ska nu bestämma mig för i vilken omfattning jag ska klaga på domen, säger Louise Enocksson Witting.
Tycker du att Sveriges lärarkår ska tolka den här domen som att just nu är det grönt ljus för att tejpa barns munnar i syfte att skapa studiero?
– Nej, det kan man inte göra eftersom rätten var oenig. Och det finns också praxis från tidigare liknande fall där man dömts för ofredande. Så det är inte okej.
