Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.

Förra lördagen firade man i Moskva den seger i andra världskriget som Sovjetunionen aldrig hade klarat utan intensiv hjälp från USA. Segerparaden hade inte ens den mest entusiastiske kunnat göra annat än att gäspa åt. Efteråt gick Vladimir Putin ut och antydde att den så kallade specialoperationen i Ukraina kunde vara på väg mot sitt slut.

Eftersom kriget – som Ryssland tänkte skulle vara över på 72 timmar – nu har hållit på i mer än fyra år kan man ju förstå att han vill det. Ännu mer vill han sannolikt att den ryska befolkningen ska tro att det snart är över.

För den ryska krigsinsatsen går inte särskilt bra. Ukraina har de senaste månaderna i stadig takt återtagit ockuperad mark. Den underliggande tanken bakom exempelvis de amerikanska kraven på Volodymyr Zelenskyj att ge upp hela Donetsk, att ryssarna ändå kommer ta territoriet om kriget fortsätter, blir allt mer ihålig.

Vad som är ännu viktigare, inte minst för den allmänna stämningen i Ryssland, är att kriget inte längre bara drabbar ukrainare.

Vad som är ännu viktigare, inte minst för den allmänna stämningen i Ryssland, är att kriget inte längre bara drabbar ukrainare. Donald Trumps attack mot Iran, med rusande oljepriser och slopade ryska sanktioner, har visserligen givit kompisen Putin ökade oljeintäkter. Men Ukraina attackerar kontinuerligt både raffinaderier, oljedepåer och de terminaler varifrån Ryssland skeppar oljan.

Den ukrainska drönarexpertisen har möjliggjort attacker långt in i Ryssland mot både försvarsindustri och central logistik. Trots att man hävdar sig ha ett luftvärn i världsklass gjorde det här den ryska ledningen så stressad att man krävde en vapenvila under just segerparaden. Till sist gick Zelenskyj med på det och skrev under ett sarkastiskt dekret där han ”tillät” paraden att hållas.

Ryska flygplatser stängs också återkommande efter drönarattacker, och även om det är militära mål så påverkas förstås också den ryska civilbefolkningen. Den märker också av Putins stopp för populära internettjänster som Telegram och tidvis nedstängningar av hela det mobila nätet. I Moskva har bankomater slutat fungera och utan mobilt internet funkar inte heller taxiappar eller annat som folk använder till vardags. Till detta kan läggas den höga inflationen och räntorna.

Medelklassen i Moskva eller St Petersburg har länge kunnat låtsas som om kriget inte berör dem. Det är inte deras barn som skickas som bokstavlig kanonmat till fronten, så de har kunnat ignorera de hittills 350 000 döda ryska soldaterna. Trots att Ukraina – till skillnad från Ryssland – inte riktar sina attacker mot civila blir den inställningen allt svårare att ha.

Läs mer:

DN:s ledarredaktion: Vad är det som Moderaterna inte vill blandas med?

DN:s ledarredaktion: SD:s röstkupp är inget oskyldigt bus – det här är vad som står på spel

Share.
Exit mobile version