Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.

Om det finns ett ord som kan få regeringsföreträdare världen över att vakna, kallsvettiga och livrädda, mitt i natten så är det: inflation.

Prishöjningarna kopplade till covidpandemin fick sittande regeringar från Storbritannien till Japan att falla som dominobrickor. I USA hade Joe Bidens vänsterekonomer en uttalad strategi om att inte oroa sig för inflationen – efter att Donald Trump vunnit valet såg många att kostnadsökningarna varit till hans fördel.

Även om svensk politisk debatt länge kretsat kring migration och gängkriminalitet inser Tidöregeringen att det ekonomiska läget bidrog till regeringsskifte förra valet. Ebba Busch (KD) åkte runt i landet och svingade falukorvar, och högerpartierna pratade över lag om att det blivit ”dyrt att vara svensk”. Det lät nästan som att Socialdemokraterna höjt priserna med flit, och att det vore enkelt att sänka dem igen.

Moderaternas analys efter riksdagsvalet 2022 konstaterade att plånboksfrågorna kom att ”spela en avgörande roll” för regeringsskifte.

Och det fungerade: Moderaternas analys efter riksdagsvalet 2022 konstaterade att plånboksfrågorna kom att ”spela en avgörande roll” för regeringsskifte. Det senaste året har statsminister Ulf Kristersson gärna pratat om hur han ärvde en inflation på 10 procent och fått ned den till 2 procent, som om inte samma sak hänt i hela världen.

Att på ett förenklat sätt tala om ekonomin, och lova billigare liv till var och en, var alltid en riskabel strategi.

Ta Donald Trump och addera med Hormuszundet och det blir lika med en ekonomiskt pressad situation även i Sverige. Mars månad hade den största drivmedelsprisökningen på 30 år. Lufthansa har ställt in 20 000 flyg på grund av bränslepriserna. Det finns en högst påtaglig risk för drivmedelsransonering längre fram. Priset på plast ökar – och alltså alla produkter likt pet-flaskor, plasthandskar och plastpåsar – vilket på sikt också kan driva inflationen uppåt igen.

Än så länge har regeringen bränt på, halverat matmomsen och minskat skatten på bensin och diesel som om det inte finns någon morgondag, lånat pengar för att kunna göra dessa satsningar. Förhoppningen från regeringens sida har förstås varit att bromsa prishöjningar under valåret.

Förra veckan höll Kristersson och finansminister Elisabeth Svantesson en presskonferens där de konstaterade att läget förvärrats, och att Irankriget kan få påtaglig påverkan på svensk ekonomi.

Vi kan alltså få ännu ett inflationsval. Den här gången har Tidöpartierna ingen annan regering att skylla på.

Läs mer:

DN:s ledarredaktion: Skotten i Washington är en varning till oss alla

DN:s ledarredaktion: Sveriges medelklass behöver inte fler bidrag

Share.
Exit mobile version