Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.
Just nu pågår en värmebölja i stora delar av Europa, som krossar tidigare temperaturrekord. I Paris kollapsade den italienske världsettan Jannik Sinner i Franska öppna av vad som tolkats som uttorkning. Hittills har minst 18 personer dött av värmen.
Det är inte första gången extrem europeisk hetta får fatala följder. 2024 dog 62 775 européer av värmerelaterade skäl, vilket var tre gånger så många som det året dog i bilolyckor och 16 gånger fler än antalet mördade. Ändå får värmedöden i klimatförändringarnas spår bara en bråkdel av den uppmärksamhet som riktas mot andra problem.
Det finns flera skäl till det. Ett är att väder, trots allt vi vet om den globala uppvärmningen och vad som orsakat den, ofta upplevs som frikopplat från mänskligt handlande. Ibland regnar det, ibland är det varmt och soligt. Ett annat är förstås att många inte vill prata om klimatet eller vad vi kan göra åt det.
2024 dog 62 775 européer av värmerelaterade skäl, vilket var tre gånger så många som det året dog i bilolyckor och 16 gånger fler än antalet mördade
De rösterna flockas inte minst i Tidöpartierna, något regeringens egen utredare Svante Mandell fick uppleva i förra veckan. Han hade jobbat i 1,5 år med att ta fram förslag för att Sverige ska kunna nå klimatmålen, men hans utredning hann knappt bli klar innan vikarierande klimatminister Johan Britz (L) avfärdade förslagen om bland annat höjd reduktionsplikt som ”återvändsgränder”.
Att regeringen ägnat hela mandatperioden åt att försöka stärka drivkrafterna till fossilanvändning – och därmed kraftigt ökat våra utsläpp av klimatgaser – har säkert delvis ideologiska skäl.
Det var inte förrän 2023 som Sverigedemokraterna över huvud taget ställde sig bakom Sveriges klimatmål och de vill skrota stora delar av EU:s klimatpolitik. I Kristdemokraterna kämpar landsbygdsminister Peter Kullgren på bästa kulturkrigarmanér mot råd om minskat köttätande – må det vara klimat- eller hälsorelaterat.
För andra i regeringskoalitionen handlar det förmodligen mer om en rädsla att gå emot opinionen. Det är ingen slump att Ulf Kristersson gång på gång upprepat att människor inte ska behöva ändra sina liv för att rädda klimatet. Han tror nämligen inte att de vill det.
Enligt en ny rapport kan en bred majoritet av svenskarna visst tänka sig att ändra livsstil för att minska utsläppen, genom att exempelvis köpa mindre kläder och avstå från årlig utlandssemester
Men här finns en intressant paradox. Enligt en ny rapport från Peerpointing-initiativet kan en bred majoritet av svenskarna visst tänka sig att ändra livsstil för att minska utsläppen, genom att exempelvis köpa färre klädesplagg och avstå från årlig utlandssemester. De vill också att både stat och kommun driver på aktivt för att mota klimatförändringarna. Samtidigt tror många att andra inte håller med.
Det här är ett psykologiskt fenomen som kallas pluralistisk ignorans och gör att människor uppfattar att majoriteten har en annan uppfattning än de själva har. Det kan få destruktiva konsekvenser när man anpassar sig till något som man felaktigt tror är normen. Ungefär som för Kristersson: det viktigaste för folk i gemen är säkert att fortsätta kunna köra bensinbil, så då får vi väl anpassa politiken därefter.
Bland beslutsfattare är för övrigt glappet ännu större mellan vad man tror att människor kan tänka sig att göra för klimatet och vad folk själva säger sig beredda till.
För de som lite förminskande i debatten kallas ”vanliga människor” är i allmänhet inte dumma. De ser värmeböljorna, översvämningarna och torkan och inser att vi måste göra mer än i dag. De är villiga att själva ställa om och de vill att politikerna går före.
Klimatet är väljarnas tredje viktigaste fråga inför valet i höst och Miljöpartiet är tillbaka på gamla rekordsiffror i opinionen. Kanske beror det på att partiet inte valt att anpassa sig efter tanken på svenskarna som fossilgalna bakåtsträvare. Inte minst eftersom den inte verkar stämma.
Läs mer:
DN:s ledarredaktion: Populister vill minska biståndet – men till vilket pris?
DN:s ledarredaktion: Därför är det dags att sluta stirra på priset vid pump
