Detta är en text publicerad på Dagens Nyheters ledarsidor. Ledarredaktionens politiska hållning är oberoende liberal.
Att en 5-åring dött i en brand är en outsäglig tragedi i sig. Men ju mer som nystas upp av vad som egentligen försiggått i lägenheten på Hisingen i Göteborg, desto vidrigare blir det.
Enligt polisens förundersökningsprotokoll ska mamman gång på gång ha låst in flickan ensam hemma – den dag hon dog tycks hon ha varit övergiven i drygt 19 timmar, medan mamman var hos sin pojkvän.
Nu åtalas mamman för olaga frihetsberövande, framkallande av fara och grovt vållande till dotterns död. Själv säger hon sig inte minnas mycket av det inträffade.
Det satt en gallergrind framför dörröppningen till barnrummet, men flickan hade lärt sig att ta sig över den, på filmerna från övervakningskamerorna som var uppsatta ser man henne iförd trosor och med trassligt hår ute i lägenheten.
Det står en potta under hennes säng, och en liten skål spagetti.
Det står en potta under hennes säng, och en liten skål spagetti som absolut inte är tillräcklig för att hålla en 5-åring mätt i 19 timmar – för att inte tala om den känslomässiga hungern efter närhet och beskydd som alla barn har.
I barnrummet hittades efteråt också tre tändare, varav åtminstone en är en braständare, sorten där man bara behöver trycka på en liten knapp för att en låga ska slå upp. Teorin är att det var så branden startade.
Fallet är extremt, och det är en outhärdlig vetskap att det hade kunnat stoppas. Flera orosanmälningar inkom, men någon utredning gjordes aldrig, vilket socialtjänsten nu är mycket självkritisk till: en lex Sara-anmälan har upprättats.
Så hur kunde det här få fortgå? Kanske beror det på att okunskapen fortfarande är så utbredd.
För det är sällan det talas om det på det sättet, men försummelse är en form av barnmisshandel, inte sällan med livslånga men som följd, påpekar Världshälsoorganisationen, WHO. Och som en expert betonar i polisutredningen gäller detta oavsett om föräldern skadar barnet med avsikt eller ej.
Tecknen är ofta tydliga, om man väl vet vad man ska titta efter.
Blöjor som inte byts. Kläder som är i fel storlek, smutsiga, trasiga eller olämpliga för säsongen: en tunn jacka som enda skydd mot snö och kyla.
Tovigt hår, oklippta naglar, dålig hygien, många hål i tänderna.
Medicinska åkommor som astma och eksem tycks inte behandlas ordentligt.
Barnen kan vara hungriga jämt. De kan te sig orkeslösa. Ha huvudvärk, magknip, må illa.
De kan vara extra klängiga, eller ovanligt tillbakadragna. Många får vredesutbrott. Deras ordförråd kan verka begränsat.
De dyker ofta upp för sent eller har hög frånvaro – och föräldrarna kan urskulda det just med att barnet ju är så krångligt, kanske sägs det ha någon form av neuropsykiatriska problem.
Får den här beskrivningen dig att tänka på ett visst barn i din omgivning? Se det då som en signal på att du ska agera, det kan göra all skillnad: Visa att du finns där. Lägg dig i.
Läs mer:
Lisa Magnusson: När det väl gällde var jag för chockad för att minnas första hjälpen-kursen
Lisa Magnusson: I diktaturen spelar sanningen ingen roll, och du lär dig tidigt att ljuga
Lisa Magnusson: Varför sitter det en aktivist och gör vit makt-tecken i SVT:s mysstudio?
DN:s ledarredaktion: Ulf Kristerssons bidragstak slår stenhårt mot Sveriges fattigast




