LKAB bryter 80 procent av all järnmalm inom EU och är en kassako för den svenska staten.
Problemet är att bolaget är helt beroende av Malmbanan – landets tyngst trafikerade järnväg som knyter ihop norrbottniska gruvorterna Kiruna och Gällivare med hamnarna i Luleå och Narvik.
Urspårningar och andra återkommande störningar har de senaste åren drabbat en hel palett av branscher – allt från turism till norsk fiskindustri och svenska gruvbolag.
År 2024 förlorade LKAB 100 miljoner kronor om dagen i intäkter efter ett stopp på järnvägen. Sedan dess har bolaget tvingats dra ned sin produktion med uppemot en miljon ton järnmalm per år på grund av Malmbanans begränsningar.
– Vi är inte på något sätt nöjda med situationen, sade infrastrukturminister Andreas Carlson (KD) till DN för drygt ett år sedan.
Tidigare i veckan presenterade han regeringens beslut om en ny nationell plan för transportinfrastrukturen i Sverige.
Den inkluderade en rad åtgärder på Malmbanan som också går längre än vad Trafikverket tidigare föreslagit. Bland annat förlängda bangårdar, upprustade kontaktledningar och spårbyten på delar av sträckan.
Men långt ifrån allt som LKAB hade önskat.
Bolaget hade helst velat se så kallade partiella dubbelspår, och på sikt ett helt sammanhängande dubbelspår längs hela Malmbanan för att garantera robustheten för både industrin och totalförsvaret.
Någon sådan satsning har ännu inte presenterats.
– Vi är positiva till åtgärder som snabbt ökar kapaciteten, men det är svårt att se att det som presenterats hittills kommer att räcka för att möjliggöra den expansion vi står inför, säger Niklas Johansson, direktör för externa relationer på LKAB.
Gigantiska mineraltillgångar i den så kallade Per Geijer-fyndigheten gör att LKAB räknar med att öka produktionen av järnmalm i Kiruna med upp till 50 procent under 2030-talet, vilket kräver betydligt fler transporter.
”Detta förutsätter i sin tur att Malmbanan får större kapacitet, högre tillförlitlighet och högre motståndskraft mot störningar oavsett orsak. Om en expansion inte kan inledas hotas lönsamheten och vi står på sikt inför en avveckling av verksamheten”, skrev LKAB i sitt remissvar till Trafikverket i slutet av förra året.
– För att kunna motivera investeringarna för den ökade produktionen så måste vi också ha infrastrukturen för att klara transporterna, säger Niklas Johansson.
Läs även:
Regeringen satsar 400 miljoner på Malmbanan
Gammal järnväg pressar LKAB – överväger turistbussar för att lösa krisen




