Detta är en text publicerad på Dagens Nyheters ledarsidor. Ledarredaktionens politiska hållning är oberoende liberal.
Donald Trumps kaosartade och brutala massdeportationer, utförda av migrationspolisen ICE (som vissa topp-sverigedemokrater inspireras av), har inte fört mycket gott med sig. Men ett par forskare har använt det faktum att insatserna varit så ojämnt fördelade över landet till att genomföra en fiffigt utformad studie av hur deportationerna påverkat amerikaners arbetsmöjligheter.
Uppseendeväckande nog finner de att utvisningarna minskade lågutbildade amerikanskfödda mäns anställningsgrad med 1,3 procent i vissa migrantberoende industrier, såsom landsbruk och byggsektorn – utan att lönerna höjts för de som har jobb.
Hur kan det komma sig att färre medborgare får jobb när utlänningar kastas ut?
Jo, arbetsgivare anställer inte nödvändigtvis utlänningar i stället för inhemsk arbetskraft, utan som komplement. Om ett byggbolag behöver en viss sorts hantverkare men inte kan anställa den, försvinner jobb i hela produktionskedjan eftersom uppförandet av hus bromsar in.
Den här insikten får gärna ta en flygtur över Atlanten och landa i Rosenbad
Den här insikten får gärna ta en flygtur över Atlanten och landa i Rosenbad. Och nej, inte för att man borde acceptera svartjobb, fusk och illegal invandring.
Snarare för att på senare tid har både statsminister Ulf Kristersson (M) och hans partikollega, migrationsminister Johan Forssell, talat om att arbetslösa svenskar borde kunna ta arbetstillfällen som öppnas där arbetskraftsinvandring i praktiken förbjuds i och med att lönekraven höjs. För inte länge sedan hördes sådan svenska-jobb-åt-svenskarna-retorik mest från LO-facken och Socialdemokraterna (som Byggnads ropade åt lettiska arbetare 2004: ”Go home!”). Vissa fack, som Kommunal, vill inte ha minsta undantag från de allt hårdare tagen.
Den amerikanska studien indikerar att en sådan nollsummesyn på arbetsmarknaden är falsk.
Under mandatperioden har Tidöpartierna höjt lönekravet för arbetskraftsinvandrare, och 1 juni höjs det igen. På fredagen hölls en presskonferens där det, i grevens tid, meddelades att ett tjugotal yrkeskategorier undantas de höjda kraven – såsom undersköterskor och anställda inom techsektorn. Det är en yrvaken inbromsning – nödvändig men inte nog.
Ett system som underminerar den svenska partsmodellen och kräver kontinuerliga undantag, dirigerade från regeringskansliet, är inte hållbart i längden.
Regeringen försöker i praktiken rädda Sveriges ekonomi från regeringens egen politik.
Läs mer:
Max Hjelm: Är du ung och vill ha en lägenhet? Sorry, pensionärerna går före
DN:s ledarredaktion: Putin är svag – det här är helt fel läge att svaja
