Ekonomin och valet

Vilken ekonomisk politik vill riksdagspartierna driva? Hur kommer din plånbok att påverkas? Inför valet möter DN partiernas ekonomisk-politiska talespersoner.

Det är snart fyra år sedan Mikael Damberg tvingades lämna posten som finansminister och ge plats åt Elisabeth Svantesson (M). Nu är hans förhoppning att ökenvandringen i opposition snart är över och att Socialdemokraterna åter ska få axla den roll som många i partiet ser som självklar: att basa över statens finanser.

Oavsett vem det blir som får finansministerposten i höst riskerar vederbörande att ta över i ett läge där världsekonomin är i gungning. Om kriget i Mellanöstern inte är över kan världen stå inför en allvarlig energikris som kan få smärtsamma ekonomiska följdverkningar.

– Om det här fortsätter över sommaren kan både Sverige och Europa möta en mycket allvarligare situation än vad folk och företag riktigt har tagit höjd för. Det skulle bli ett bakslag med högre inflation, högre energipriser och högre räntor. Det finns stora risker om vi inte får en fredlig utveckling i Mellanöstern nu, säger Mikael Damberg.

Regeringen har flaggat för ett krispaket på sammanlagt 17 miljarder kronor för att bromsa effekterna av energikrisen. Merparten går till att sänka dieselpriset med cirka tre kronor litern.

Är det rätt åtgärd?

– Att försöka hindra att kostnadschocken äter sig in i svensk ekonomi är rätt. I ett läge där vi inte tror att Sverige och Europa hamnar i bränsleransonering så är det klokt att inte importera in all den här inflationen i svensk ekonomi.

När Socialdemokraterna går till val är det med en lång önskelista på olika reformer som ska genomföras under den kommande mandatperioden. Satsningar på välfärden, små klasser för alla barn, slopad karensdag, höjt barn- och studiebidrag, billigare medicin och högre pensioner är bara några av förslagen. Lägg till fortsatt stöd till Ukraina och fortsatt utbyggnad av försvaret så blir det många miljarder som måste vaskas fram ur statskassan.

Går det att lova allt det här när världsekonomin är så skakig som den är?

– Det är viktigt att inte gå in i valrörelsen och lova allt till alla. Man måste prioritera människor som har vanliga inkomster. Man kan inte, som regeringen gör, fortsätta att utlova skattesänkningar till folk med jättehöga inkomster.

Var alla pengarna ska komma ifrån är till stor del oklart. Mikael Damberg nämner att staten måste prioritera bättre, att tillväxten ska ta fart, att arbetslösheten ska ned och att de som tjänar allra mest ska behöva bidra lite mer.

– Man måste vara ärlig med medborgarna och säga att om vi inte finansierar upp välfärden de kommande åren så blir det stora nedskärningar i skolan och äldreomsorgen. Vi har valt att finansiera en del av våra välfärdssatsningar genom omprioriteringar, bland annat genom att vi säger att det får vara slut på vinstutdelningar från skolan.

Kommer skattetrycket att öka eller minska med er politik?

– Vi behöver öka skatteintäkterna. Men det görs framför allt genom att man får igång Sverige igen och att man får ner arbetslösheten. Arbetslösheten är den största kostnaden för samhället och om man får ner den får man ökade skatteinkomster.

Men hur ska det gå att genomföra allt det här ni lovar utan att höja skatterna?

– Jag styr inte politiken utifrån skattetryck, jag styr utifrån skatteintäkter. Då handlar det om att få ner arbetslösheten och få upp tillväxten. Men vi har sagt att människor med de högsta inkomsterna behöver inga skattesänkningar, vi tycker att de kan betala lite mer.

Mikael Damberg understryker samtidigt att de gemensamma utmaningarna är så stora de kommande åren att det kommer att kräva nytänkande inom den ekonomiska politiken.

– Jag skulle varna för folk som säger att inga förändringar kommer att behövas. Vi har inte pengar till allting. Jag tror att alla partier behöver ställa sig frågan hur man ska hantera en situation där vi har stora kostnader för försvaret och äldreomsorgen som ligger framför oss.

Om Socialdemokraterna får möjlighet att bilda regering efter valet i september kommer det att kräva samarbeten med andra partier. Inom oppositionen målar de tilltänkta samarbetspartierna just nu upp olika röda linjer som villkor för att släppa fram Magdalena Andersson som statsminister. C kräver sänkta skatter, MP vägrar ny kärnkraft och V vill införa en fastighetsskatt på dyra villor.

– Jag tror att partierna i det här valet skulle må bra av att dra upp mindre röda linjer och vara lite mer konstruktiva. Samtidigt finns det många frågor som förenar oss inom oppositionen och jag är socialdemokrat och ganska pragmatisk. Men vi är olika partier och har olika åsikter om vad man ska göra och hur man kommer till rätta med ett problem.

– Vill man se Magdalena Andersson som statsminister så måste man också rösta på Magdalena Andersson. Annars kan det kanske bli för mycket stök och förhandlingar. Ju större mandat man får i valet desto större möjlighet har man att driva sin politik.

Tre korta till Mikael Damberg

Ska den tillfälliga matmomssänkningen permanentas?
– Min utgångspunkt är att den är tillfällig men vi vet ju inte hur omvärlden och verkligheten ser ut då. Så det är farligt att låsa sig, men det är en enorm kostnad för det offentliga om man ska behålla den.

Hade världen varit en bättre plats utan Donald Trump som president?
– Ja, världen hade varit fredligare och rikare. Vi har blivit fattigare och världen har blivit farligare av högernationalistisk politik som inte bara finns i USA utan som också sprider sig till Europa och i viss mån till Sverige.

Behöver Sverige fler miljardärer?
– Vi behöver fler framgångsrika företag i Sverige och miljardärer kan skapa dem men jag tycker också att de ska betala rimlig skatt.

Läs mer:

Valkompassen 2026 – testa vilket parti som passar dig

Mer om valet 2026

Share.
Exit mobile version