När handlade du med kontanter senast? Endast fem procent av svenskarna uppger att de gjorde det vid sitt senaste köp i butik, enligt Riksbankens undersökning från 2025. Att jämföra med 2010 – då nästan fyra av tio hade gjort det.
Kontantanvändningen har minskat snabbt i Sverige, liksom i våra skandinaviska grannländer, medan cash fortfarande är king i flera länder på kontinenten.
En förklaring till det är att vi har varit snabba med att anamma digitala betalningsmetoder som Swish och kort i mobilen. En undersökning från i fjol hävdade att Sverige kan klassas som ett kontantlöst samhälle eftersom förtroendet för betalappar nu är större än för fysiska pengar.
Men det finns de som oroas av utvecklingen – och inte håller med om slutsatsen.
– Vi började som en motståndsrörelse mot att folk blev lämnade åt sidan. Människor som av olika anledningar är beroende av kontanter i sin vardag. Hur ska vi hantera dem?
Orden kommer från Björn Eriksson, tidigare rikspolischef och ordförande för Riksidrottsförbundet, som sedan 2015 är ansiktet utåt för intresseorganisationen Kontantupproret.
Han upplever ett märkbart skifte i synen på kontanter på senare år. Från att organisationen tidigare avfärdades som bakåtsträvare av vissa, är det nu allt fler som ställer sig bakom deras kamp för att rädda kontanternas ställning. Inte minst i beredskapssyfte.
– Det var en man som heter Putin som invaderade Ukraina. Då vaknade hela samhället och insåg allt kan stängas av, säger Björn Eriksson.
Redan 2021 infördes en ny kontantlag som innebar att banker med över 70 miljarder kronor i inlåning från allmänheten är skyldiga att tillhandahålla uttagsmöjligheter ”i betryggande utsträckning” i hela landet. 98,78 procent av befolkningen ska också kunna sätta in ett företags dagskassa inom 25 kilometers avstånd.
Den 1 juli skärptes lagen så att även privatpersoner ska ha samma möjligheter att sätta in kontanter som företag. Dessutom lagstadgas att mataffärer och apotek, med vissa undantag, är skyldiga att acceptera sedlar och mynt som betalning.
– Det syftar först och främst till att vi inte ska förlora kontanterna i samhället utan upprätthålla möjligheten att använda dem, säger finansmarknadsminister Niklas Wykman (M).
Någon stor skillnad mot tidigare blir det emellertid inte.
– 97 procent av livsmedelsbutikerna tar redan emot kontanter. Men det skärper ju till saker då det blir ett lagkrav, säger Ulrika Dahlin, beredskapsansvarig på Svensk Dagligvaruhandel.
På sikt ser hon ökande kostnader för kontanthanteringen som ett bekymmer för branschen.
– I dag har vi bara en aktör som kör värdetransporter. I takt med att kontantanvändningen minskar kommer de att behöva höja sina avgifter för att få sin affär att gå ihop, säger Ulrika Dahlin.
Björn Eriksson tycker att den nya lagen är ett steg i rätt riktning, men ifrågasätter den snäva avgränsningen.
– Man kan ju fundera över vad som är livsnödvändiga varor. Om du bor i Luleå så är kläder ganska bra att ha på vintern, säger han apropå att resten av detaljhandeln inte inkluderas.
Niklas Wykman poängterar att livsmedel och läkemedel trots allt har en särskild betydelse i händelse av kris, men utesluter inte att en bredare kontantplikt kan behövas i framtiden.
– Vår bedömning var att det här var ett första rimligt steg för att säkerställa kontanternas roll och funktion i vårt system, säger han.
Även Riksbanken anser att det behövs fler åtgärder för att stärka den fysiska valutan.
Utöver lagändringen uppmanar riksdagen regeringen att utreda om offentligrättsliga tjänster som vårdbesök, bilbesiktning och passavgifter också ska omfattas av kontantkrav. För Björn Eriksson är det en självklarhet att så borde vara fallet.
– Det innebär att även staten och kommunerna har ett ansvar. Man kan inte säga att det är livsmedelskedjorna som ska rädda kontantsystemet, säger han.
I Kontantutredningen som riksdagsledamoten Dennis Dioukarev (SD) överlämnade till regeringen i slutet av 2024 föreslogs tydligare krav på att offentligrättsliga tjänster ska ta emot sedlar och mynt som betalning. Men det kom alltså inte med i det färdiga lagförslaget.
– Det finns en risk att det blir dyrt, eftersom man där inte har samma omsättning som i livsmedelsbutiker. Vi vill inte göra läkarbesök dyrare bara för att man får med kontanthantering. Däremot står en enad riksdag bakom att vi ska se över den möjligheten, säger Niklas Wykman.
Hur går ni vidare med det nu?
– De exakta formerna för hur vi ska arbeta vidare återstår att se, men det har vi börjat arbeta med på Finansdepartementet.
En annan fråga handlar om möjligheterna att ta ut kontanter. Nyligen aviserade Kontanten, med runt 450 automater i landet, att de börjar ta ut avgifter vid uttag.
Hos konkurrenten Bankomat, som ägs av landets storbanker, är det fortfarande kostnadsfritt att ta ut pengar. Men deras antal uttagsautomater har nästan halverats sedan 2014, från 2 200 till knappt 1 200.
Marknadschefen Johan Nilsson pekar på att antalet uttag har fallit med närmare 80 procent under samma period.
– Bankomat bildades för att hantera bankernas automatpark och anpassa den efter det faktiska behovet när kontantanvändningen minskar, säger han.
Kravet på Bankomats ägare är att 99,7 procent av befolkningen ska ha högst 2,5 mil till närmsta plats att ta ut kontanter. Det lever de upp till i dag, uppger Johan Nilsson.
– Teoretiskt skulle vi klara oss med 600 kontantpunkter i Sverige. Men vi kommer aldrig komma ned till den nivån. Däremot är strax under 1 000 uttagsautomater om tre år rimligt att tro i fall behovet av uttag fortsätter att minska, säger han.
Liksom andre bedömare anser han att staten behöver göra mer.
– Om man vill att kontanter ska vara en redundant betalmetod som vi kan använda i kriser måste man se till att hela infrastrukturen faktiskt är livskraftig, och den är inte det i dag, säger Johan Nilsson.
Den argumentationen köps dock inte av finansmarknadsministern.
– Det är en populär uppfattning bland många företag att skattebetalarna ska betala för deras verksamhet. Det är inte vår utgångspunkt. Vår utgångspunkt är att de privata företagen får göra vinst men också stå för sina egna kostnader, säger Niklas Wykman.
Fakta.Kontanter i kris
● Riksbanken rekommenderar alla hushåll att ha 1 000 kronor i kontanter per vuxen hemma, gärna i olika valörer, i händelse av kris eller krig.
● Beloppet är tänkt att täcka en veckas inköp av livsnödvändiga varor.
● De uppmuntrar också allmänheten att använda kontanter med jämna mellanrum för att hålla kontantsystemen i gång.
Läs mer:
Nu kostar det att ta ut pengar – i vissa bankomater
Så hittar du bästa kreditkortet för semestern – fällorna att undvika
