För tredje veckan i rad rasar elevprotesterna i Frankrike. På tisdagen var fler än 800 skolor helt eller delvis ockuperade, enligt franska inrikesdepartementet.
I hela Frankrike deltog över 250 000 elever och lärare i protesterna, varav över 50 000 i Paris. I närheten av torget Place de la Nation i huvudstaden drabbade omkring 300 maskerade individer samman med polis. Tårgasdimmor täckte flera kvarter vid 17-tiden.
På andra platser präglades stämningen av något som närmast liknade en revolutionär yra. Paris var denna dag en bubblande gryta av entusiastiska rop och improviserade protester. Bakom varje gathörn gick det att stöta på ett litet demonstrationståg med plakat och blåsorkestrar.
– Det känns som ett nytt maj 68, säger Selma, 19, som har en svensk mamma och går på Henri IV-gymnasiet i centrala Paris.
Även den skolan är ockuperad – trots att den räknas som en ”elitskola” och öppnar vägar in på de anrika ”grandes écoles” som landets politiska och finansiella elit formas i. Emmanuel Macron studerade här på 1990-talet.
När han sedan blev vald till president 2017 lovade han att bekämpa de slutna rummen och den elitism som är förknippad med det franska skolsystemet. Men inte mycket har hänt – och nu har till och med Macrons gamla skola vänt sig mot honom.
– Vi vill inte ha Macrons system längre. Och vi vill visa solidaritet med dem som går i sämre skolor än vår, förklarar Selma.
En bit bort ropar hennes skolkamrater ”Till vapen, till vapen” – en dramatisk anspelning på refrängen i Marseljäsen.
– Bra, ungdomar, det är bara så ni kan åstadkomma något! svarar en äldre dam när hon går förbi med rullator.
Men är det verkligen sant?
De som studerar här är ju trots allt landets kommande elit.
– Ja, men vårt skolsystem är inte rättvist – i praktiken har inte alla samma möjligheter, säger Maya, 19.
Den åsikten möter vi ofta i Paris den här dagen.
Protesterna började i fattiga Paris-förorter som Créteil och Saint-Denis för tre veckor sedan, och de har sedan spridit sig över landet.
På många håll har våldsamheter ägt rum. Över 200 poliser har skadats och i ett omtalat fall i Marseille blev en kvinna bränd i ansiktet av en ung demonstrant. Men även tonåriga aktivister har skadats. Bland annat har en pojke förlorat en hand och en annan tonåring blivit av med ett öga efter omstridda polisinsatser.
Regeringen anklagar vänsterpartiet Det okuvade Frankrike för att underblåsa våldsamheterna. Vänsterradikalen Jean-Luc Mélenchon deltog i tisdagens marsch, men avfärdar att han skulle ha legitimerat våld.
– Visst finns de som sympatiserar med Mélenchon, men det här är en partipolitiskt obunden protest, påpekar också studenten Maya vid Henri IV-skolan.
I Frankrike har nu även lärarna gått ut i strejk.
– Vi är för få och det regnar in i salarna. Vi har 35 elever i varje klass, det är ohållbart. I praktiken hinner jag inte hjälpa mer än fem elever per lektion, de övriga 30 blir utan hjälp, säger 48-åriga Marie, som undervisar elever med särskilda behov i förorten Mantes-la-Jolie, väster om Paris.
Hon stöder alla de krav som elevrörelsen fört fram: mindre klasser, mer pengar till underhåll av lokaler, mer personal – inte bara lärare utan även exempelvis skolpsykologer – och ett slopande av antagningssystemet till högskolan, Parcoursup.
– Antagningssystemet missgynnar elever i utsatta områden, som vårt, och tillåter inte det minsta misstag de sista åren på gymnasiet. Frankrike har ett skolsystem som systematiskt gynnar elever som kommer från välbärgade hem och som har med sig ”rätt” kulturella koder, säger Marie.
Vreden mot antagningssystemet riktar även in sig på att högskolor tillåts ranka gymnasieskolor. Det gör att elever med höga betyg ibland går miste om en plats på grund av namnet på skolan de läst på.
Men Emmanuel Macron och hans premiärminister Sébastien Lecornu har svårt att gå elevernas krav till mötes vad gäller mer resurser. Frankrikes budgetunderskott ligger på omkring 5 procent av bnp, vilket är långt över EU:s gräns på 3 procent.
Lecornu fördömde på tisdagen ”ultravåldet” från demonstranterna, som i en del fall också drabbat lärare och rektorer.
– I en fungerande demokrati kan man inte tillåta eller tolerera våld, sade Lecornu i nationalförsamlingen.
Läs mer: Erik de la Reguera: Går inte att vifta bort eleverna som ouppfostrade och bortskämda
