Det finns två anledningar till att ungdomsarbetslösheten varit hög i Sverige sedan 1990-talet, säger Alexandru Panican. Den första är att gymnasiekompetens blivit ett krav för att ta sig in på arbetsmarknaden. Den andra är att alldeles för få väljer ett yrkesprogram på gymnasiet. Minst hälften av eleverna bör välja ett yrkesprogram, men i Sverige ligger nivån snarare runt 30 procent, enligt Panican.
– Så redan när ungdomarna i nian väljer program vet vi i förtid att det om tre år blir ännu ett misslyckande, säger han.
Alexandru Panican beskriver att det i många andra europeiska länder finns en yrkesstolthet för praktiska yrken som han tycker saknas i Sverige.
– Det finns fullständigt felaktiga föreställningar om att du inte självförverkligar dig eller blir framgångsrik i livet om du väljer ett yrkesprogram.
Han säger att det finns mycket forskning som visar att valfriheten på skolmarknaden leder fel, men upplever att den frågan saknas i den politiska debatten.
– Det finns branscher i Sverige som skriker efter arbetskraft men trots det har vi massor med arbetslösa ungdomar. Där kommer matchningsproblematiken in. Jobben kan inte tas av många ungdomar för att de inte har efterfrågad kompetens.
Finns det några politiska åtgärder som du ser skulle vara effektiva?
– Absolut. Plocka bort skolvalfriheten, bara lägg ner den, och förstatliga skolan. Skolor säljer utbildning och ungdomarna är köpare. Det finns mycket forskning som visar att detta inte fungerar, att det ställer till det för ungdomarna. Trots det fortsätter man på samma sätt.
Alexandru Panican säger att det synsätt som gjort att yrkesprogrammen nedvärderats har sina rötter i bygget av den svenska välfärdsstaten.
– Man kom överens om att alla ska ha samma möjligheter till utveckling i livet, oavsett socioekonomisk bakgrund. Tanken är väldigt god, men det har blivit fel. Man har uppvärderat abstrakta kunskaper och teoretiska program på bekostnad av allt som handlar om yrkesprogram och lärlingsutbildningar, säger han.
Forskning visar att satsningar på riktiga jobb med lön ger bättre effekt än det han beskriver som ”meningslösa praktikplatser”.
Panican säger att mycket av den politiska retoriken i dag riktas mot ungdomarna men att problemet är strukturellt.
– Ungdomarna behöver inte mer kontroll och pekpinnar. De behöver jobb.
Fakta.Så hög är ungdomsarbetslösheten
Sverige har en hög andel arbetslösa ungdomar, enligt en europeisk mätning tidigare i år den näst högsta i EU. Exakt hur stor andel som är utan jobb beror på hur man mäter.
Ett sätt är att titta på hur många som är inskrivna på Arbetsförmedlingen, vilket i juli i år var 7,4 procent av svenskarna mellan 18 och 24 år.
Ett annat är Statistiska centralbyråns mätmetod, som visar att 25 procent av befolkningen mellan 15 och 24 år var arbetslösa under årets andra kvartal. Men där ingår även heltidsstuderande som söker jobb vilket utgör en stor del av gruppen.
Källa: Arbetsförmedlingen, SCB
