Klockan 11 på onsdagsförmiddagen bröts lugnet utanför den ryska paviljongen i utställningsområdet Giardini av rosa rökmoln och högljudda slagord. Enligt Artnews hade de regimkritiska aktivisterna i Pussy Riot gjort gemensam sak med den ukrainska feministgruppen Femen för att protestera mot Rysslands deltagande vid den prestigefyllda Venedigbiennalen.
”Ryssland mördar! Biennalen ställer ut!” och ”Slava Ukraini!” hördes bland slagorden, som utgör en kulmen på konflikterna kring årets Venedigbiennal. Redan på tisdagen samlades ett 60-tal konstnärer vid festivalområdet Giardini för att sjunga en ”drönarsång” i protest mot Israels krig i Gaza.
Venedigbiennalen arrangeras vartannat år och brukar beskrivas som världens största konsthändelse – 2024 lockades 700 000 besökare till utställningarna. När portarna på lördag slås upp till biennalens 61:a upplaga har dock kontroverserna sedan länge överskuggat feststämningen.
Motgångarna började redan för ett år sedan. Bara en vecka innan hon skulle presentera utställningens huvudtema avled den kamerunsk-schweiziska chefskuratorn Koyo Kouoh hastigt. Efter hennes bortgång har fem av hennes medarbetare kollektivt gått i mål med den stora utställningen ”In minor keys”, som håller till i Venedigs forna varvsområde Arsenale.
Konfliktytorna har framför allt uppstått kring de nationella paviljongerna, som i år är 100 till antalet. När det i mars stod klart att Ryssland återvänder till biennalen för första gången sedan landets fullskaliga invasion av Ukraina riktades hård kritik mot konstbiennalens organisation.
Bland annat skrev 22 av EU:s kulturministrar, däribland svenska Parisa Liljestrand (M), under ett protestbrev mot Rysslands medverkan, samtidigt som EU-kommissionen hotade med att dra in sitt stöd till biennalen. Italiens kulturminister Alessandro Giuli har meddelat att han bojkottar invigningen.
Konflikten nådde en ny nivå under förra veckan, då juryn meddelade att de inte skulle dela ut pris till något land vars ledare är efterlysta av den internationella brottsmålsdomstolen i Haag. Ett beslut som i praktiken innebar att inte bara Ryssland utan även Israel skulle uteslutas.
Ett par dagar senare meddelade juryn sin avgång. Konsekvensen blir att den planerade prisutdelningen den 9 maj skjuts upp till biennalens sista dag, den 22 november. I stället för att utses av en professionell jury kommer pristagarna att röstas fram av besökarna.
Turbulensen tar inte slut där. Sydafrikas paviljong kommer att stå tom efter en politiskt laddad konflikt mellan konstnären och landets kulturminister, samtidigt som Australiens paviljong har kantats av en lång och sårig process. I båda fallen spelar Israels krig i Gaza och Libanon in i bilden. Dagarna innan öppning kom beskedet att Iran ställer in sin medverkan helt.
Venedigbiennalens ledning har försökt att hålla konflikterna ifrån sig. Kritiken mot Rysslands medverkan har besvarats med att biennalen är en ”öppen institution som avvisar alla former av uteslutning eller censur av konst”.
– Vi tror att där det finns konst, finns det också dialog, har biennalens direktör Pietrangelo Buttafuoco tidigare sagt till den italienska tidningen La Repubblica.
Efter oklarheter står det nu klart att Rysslands paviljong kommer att bli något av en kompromiss. Enligt den italienska konsttidskriften Finestre sull’Arte hålls utställningen, med titeln ”The tree is rooted in the sky”, endast öppet under pressdagarna inför invigningen den 9 maj. Då visas ett antal musik-, dans- och konstperformance som spelas in för att sedan projiceras på paviljongens fönster under den period då biennalen är öppen för allmänheten.
När DN:s konstredaktör Birgitta Rubin var på plats på tisdagen stod lådor av prosecco staplade framför entrén medan ett framträdande med dans och folkmusik pågick inne i den kontroversiella paviljongen. Då hade Pussy Riot ännu inte hunnit manifestera sin närvaro i Venedig.
Fakta.Konstbiennalen i Venedig
Konstbiennalen beskrivs ibland som konstens olympiad och arrangeras vartannat år sedan 1895, med undantag för världskrig och covidpandemi.
Den 61:a upplagan pågår den 9 maj–22 november och väntas locka hundratusentals besökare till Venedig.
Utställningarna är i huvudsak centrerade kring två områden. I Arsenale visas den centrala utställningen, som i år har titeln ”In minor keys” och rymmer verk av 110 konstnärer. Utställningens chefskurator Koyo Kouoh avled hastigt ett år innan invigningen.
I Giardini återfinns många av de 100 nationella paviljongerna, vars innehåll bestäms av de medverkande länderna. Bland de sju länder som deltar för första gången finns Somalia, Ekvatorialguinea och Vietnam.
Den nordiska paviljongen, ett samarbete mellan Sverige, Finland och Norge, visar i år utställningen ”How many angels can dance on the head of a pin?”, som är kuraterad av Anna Mustonen. Skulptören Klara Kristalova är svensk representant.
Efter juryns avhopp kommer inga Guldlejon att delas ut i år. I stället röstar besökarna fram två särskilda publikpriser, ett för bästa medverkande i ”In minor keys” och ett för bästa nationella paviljong.
Läs mer:
Erik Esbjörnsson: Afrikas konstvärld har förlorat en stark röst
Kritik mot att Ryssland ställer ut på Venedigbiennalen
Venedigaktuella Ayan Farah vill lyfta Somalia som konstland
