”Den åtalade Bashar Hafez al-Assad.”
Det var ett historiskt ögonblick när namnet på den avsatte syriske diktatorn – som dock inte var på plats – ropades upp under inledningen av rättegången mot misstänkta krigsförbrytare i Syrien för två veckor sedan.

Rättegången är den första i sitt slag och gäller de som anklagas för övergreppen i Daraa, provinsen som beskrivs som platsen för den syriska revolutionens startpunkt.

Till rättssalen i Damaskus, där den första förhandlingen ägde rum, kom efterlevande och anhöriga till offer. Bland dem fanns några av pojkarna från Daraa, nu unga män, som 2011 målade regimkritiska slagord på en skolvägg, inspirerade av den arabiska våren som svepte över regionen vid samma tid. De greps och torterades svårt.

En av de åtalade är al-Assads mosters son Atef Najib. Han greps i januari 2025 och stod nu handfängslad och märkbart tagen i en järnbur inför domstolen.

De andra åtalade – al-Assad, hans bror Maher och flera andra misstänkta krigsförbrytare – flydde landet när de förlorade makten i samband med en blixtoffensiv av oppositionen i slutet av 2024. Bashar al-Assad befinner sig numera i Ryssland.

Najib var 2011 säkerhetschef i Daraa där säkerhetspolisen anklagas för att ha misshandlat pojkarna och bland annat dragit ut deras naglar med tång. Han beskylls för att ha bidragit till att situationen i Daraa eskalerade till landsomfattande protester vid samma tid.

”Syrien behöver en oberoende domstol som den Rwanda fick efter folkmordet”

Uppståndelsen blev stor både utanför och i rättssalen när den tidigare säkerhetschefen Atef Najib fördes in. En av åskådarna hånade honom: ”Atef, Atef, läget?” – en fråga som senare blev en gissningslek för en influerarens följare på Facebook: ”Vad tror ni Najib svarar?”

Detta fick många att reagera starkt – mot såväl rättegångens genomförande som dess legitimitet.

– Den inledande förhandlingen blev snarare en cirkus, säger Anwar al-Bunni, till DN.

Han är en framstående syrisk människorättsadvokat baserad i Tyskland.

Han menar att förhandlingen präglas av oordning och att det undergräver processens värdighet och rättssäkerhet.

Anwar al-Bunni ifrågasätter också Syriens domstolars behörighet att över huvud taget handlägga målet. Han konstaterar att den syriska rättsordningen saknar jurisdiktion i frågan om krigsbrott.

– Det är selektiv övergångsrättvisa. Jag förstår att det innebär att människors hjärtan lugnas, men Syrien behöver en oberoende domstol som den Rwanda fick efter folkmordet, den av FN inrättade Rwandatribunalen.

Fakta.Kriget i Syrien

● 2011 började en revolution mot Assadklanen som styrt Syrien sedan 1971.

● Det dröjde inte länge förrän det folkliga upproret urartade i ett fullskaligt krig, efter att regimen brutalt slagit ner demonstrationer och börjat bomba städer.

● Syrienkriget utvecklades till en härva av konflikter där sex länders arméer var inblandade (Syrien, Ryssland, Iran, Turkiet, USA och Israel) – samt en myriad av väpnade grupper.

● Upp till en miljon människor dödades. Nära tolv miljoner, hälften av befolkningen, har tvingats fly från sina hem.

● I slutet av 2024 inledde oppositionella miliser med extremistgruppen Hayat Tahrir al-Sham (HTS) i spetsen en offensiv och fick president Bashar al-Assad att fly.

● Nu styrs landet av en regering ledd av HTS-ledaren Ahmed al-Sharaa.

Läs mer:

Starkt hopp för Syrien ett år efter diktatorns fall

Vändpunkt för Syrien när USA slopar hårda sanktioner

Share.
Exit mobile version