Mitt uppe på fjället i Vilhelmina kommun sträcker sig Vildmarksvägen, tidigare Stekenjokkvägen, som är Sveriges högst belägna asfalterade väg. Årligen lockas tusentals turister till det vykortsliknande landskapet.
Ursprungligen byggdes vägen för att frakta malm från Stekenjokkgruvan till Norge.
Nu är en gammal gruva på väg att återuppstå.
På valborgsmässoafton beslöt regeringen att gå emot myndigheten Bergsstatens beslut och ge grönt ljus åt bolaget Bluelake Mineral att gå vidare med sina gruvplaner. Bolaget vill bryta koppar, zink, bly, guld och silver. Koppar anses viktig för EU:s självförsörjning och den så kallade gröna omställningen.
Bergstaten avslog tidigare gruvplanerna med hänvisning till att renäringen som riksintresse skulle gå före riksintresset för mineraler. Myndigheten har även varit kritisk till bristerna i den information som bolaget lämnat om fyndigheten.
Regeringen ställer krav på att bolaget enbart får ha gruvdrift under vintern då renar inte befinner sig i området. Gruvbolaget ”ska årligen i god tid samråda med berörda samebyar inför uppstart och avslut av verksamhetsperioden”.
Samebyarna i området har påpekat att en gruva kommer att skada renskötseln. Och ifrågasatt projektets lönsamhet kontra inverkan på naturen.
Rasmus Kløcker Larsen är forskningsledare vid Stockholm Environment Institute, SEI. Han har skrivit två rapporter om hur rennäringen i området påverkas av en gruva.
– De studier vi genomförde med samebyarna för några år sedan visade att deras farhågor inte är gissningar, de vilar på erfarenheter från tidigare gruvbrytning i området och borde tas på allvar.
Enligt honom kommer samebyarna att påverkas genom direkta markförluster, störningar för den fria strövningen och svårigheter att flytta förbi gruvområdet.
– Stora delar av åretruntmarkerna blir med stor sannolikhet svåra eller omöjliga att nyttja för renskötseln som har starkt skydd enligt både urfolksrätten och svensk lag, säger Rasmus Kløcker Larsen.
– Regeringens beslut riskerar att bidra med ännu ett exempel på sin bristande förståelse för skyldigheten att skydda samiska rättigheter i mineralärenden.
För Bluelake Mineral är regeringens besked välkommet.
– Det är väldigt glädjande för oss som bolag och för projektet. Det är också viktigt för svensk och europeisk gruvindustri. Att ta tillvara på kritiska mineraler är en central del i hela den gröna omställningen, säger Peter Hjort, vd på Bluelake mineral.
Om ett år räknar bolaget med att skicka in ett miljöstillstånd till Mark- och miljödomstolen. Förhoppningen är att kunna vara igång med underjordsgruvan om fem år. För att sedan hålla igång gruvdriften i upp till 20 år.
Malmen från gruvan är tänkt att transporteras med lastbil, 70 kilometer sydväst, till ett anrikningsverk i Norge. Runt 50 lastbilstransporter om dagen, tur och retur, väntas gå via Vildmarksvägen. Men det förutsätter att vägen hålls öppen vintertid. I dag är den avstängd mellan slutet på oktober och början av juni.
– Man har gjort det tidigare, när gruvan var i drift på 70- och 80-talet. Dessutom har man mycket bättre plogmaskiner och annan utrustning nu, det ska inte vara något problem, säger Peter Hjort.
– Även om det är tuffa klimatförhållanden såklart, kallt och mycket snö och blåst och sådär, men tekniskt möjligt, absolut.
I närheten av gruvområdet finns ett Natura 2000-område. Men Peter Hjort menar att ”gruvverksamheten inte kommer att påverka naturvärden på ett negativt sätt”.
– Att tillvara på de här resurserna är oerhört värdefullt ur flera olika perspektiv. Det skapar lokala arbetstillfällen samt regional och ekonomisk utveckling. Då måste man acceptera vissa ingrepp. Vi kommer att arbeta genom så liten inverkan som är möjligt.
Regeringen ändrade även Bergsstatens beslut för ett annat av Bluelake minerals projekt, gruvan i Levi i Vilhelmina kommun. Där vill bolaget bryta koppar, zink, guld och silver. Enligt Bergsstatens beslut fick bolaget inte ha någon gruvdrift under april månad med hänsyn till rennäringen. Det villkoret har regeringen nu tagit bort.
DN söker energi- och näringsminister Ebba Busch (KD).
Läs mer:
Han plogar Vildmarksvägen: ”Minsta snedsteg och du kör ut på fjället”
Turister längs Vildmarksvägen stör renar: ”Många dåligt pålästa”
Historien om Vildmarksvägen
Vildmarkvägen sträcker sig mellan Vilhelmina i Lappland och Strömsund i Jämtland. Den del av vägen som går över Stekenjokkplatån har öppet under perioden 6 juni till 15 oktober och lockar årligen tusentals turister från både Sverige och Europa.
Vägen anlades under 60-talet och hette tidigare Stekenjokkvägen. Syftet var ursprungligen att frakta kopparrik malm från gruvan uppe på Stekenjokk till Norge eller till Klimpfjäll för vidare transport.
Samtidigt fanns en tanke om att vägen, som går rakt över fjället, kunde locka turister till området med sina storslagna vyer. Planen lyckades men under 80-talet minskade turismen. Då lanserade kommunerna Vilhelmina, Dorotea och Strömsund en kampanj där Stekenjokkvägen bytte namn till Vildmarksvägen och fick sloganen Sveriges vackraste väg.
Så startas en gruva
För att starta en gruva behövs ett undersökningstillstånd från Bergsstaten, som är ett beslutsorgan inom SGU. Det ger den som vill undersöka en eventuell fyndighet ensamrätt till det specifika området.
Om det visar sig finnas en fyndighet som är brytvärd behövs en bearbetningskoncession, en sådan avgör vem som har rätt att utvinna fyndigheten. Den får man från Bergsstaten. Om någon överklagar Bergsstatens beslut, som i Stekenjokk, kan beslutsfrågan gå vidare till regeringen. Regeringen kan även få ge det slutgiltiga beskedet om myndigheter inte är överrens.
Då gruvdrift klassas som miljöfarlig verksamhet krävs det att ett projekt prövas i mark- och miljödomstolen, enligt miljöbalken.
Förutom dessa processer prövas ett gruvtillstånd under hela processen mot en rad andra markintressen. Även berörda myndigheter och närboende får säga sitt om den eventuella etableringen.
Källa: SGU, Sveriges geologiska undersökning.




