Regeringen vill satsa 30 miljarder på transportinfrastruktur som är viktig för försvaret. Infrastrukturminister Andreas Carlson (KD) har i en intervju med Ekot sagt att Inlandsbanan kommer få ta del av merparten av pengarna, men har inte preciserat hur mycket.

Enligt Per-Ove Norell, överstelöjtnant och Försvarsmaktens främste företrädare för transporttjänst, anser Försvarsmakten att detta regeringsbeslut är ”ett avgörande steg framåt avseende strategisk rörlighet”.’

– Det är inte min uppgift att säga hur mycket, men det är en betydande del, mer än några hundra miljoner, säger han.

– Det är ett steg i rätt riktning som även gynnar samhället. Förhoppningsvis slipper vi även en ny situation som den i Västernorrland.

Inlandsbanan har blivit allt viktigare för Sveriges civila beredskap. När skyfall spolade bort delar av Botniabanan hösten 2025 stoppades både gods- och passagerartrafik i flera dagar. Inlandsbanan blev då den enda öppna järnvägsförbindelsen mellan norr och söder.

Inlandsbanans sträckor

Försvaret ser flera fördelar med banan. Järnvägen har ett analogt signalsystem som gör det svårare att störa ut. Tågtrafiken bedrivs med diesellok som gör den i princip oberoende av strömavbrott.

– Har vi inte förutsättningar att ta oss igenom landet kan vi inte skicka hjälpen vidare till våra frontstater, säger Per-Ove Norell.

Men banan har flera brister. Den är enkelspårig och mötesplatserna är för korta för dagens tåg enligt Försvarsmakten. Den har dessutom begränsningar gällande de tyngsta transporterna på vissa avsnitt.

– Om man till exempel ska köra stridsvagnar märks det tydligt. Hittills har det inte begränsat våra transporter, men vi måste köra långsammare vilket tar längre tid. För oss är det dock viktigare att våra förband kommer fram än att det ska gå fort, säger Norell.

I början av 1900-talet byggdes Inlandsbanan som ett skydd mot hotet från Ryssland. Stambanan vid kusten ansågs för utsatt, så järnvägen drogs genom Norrlands inland. Den skulle vara svårare för fienden att slå ut.

Men när hotet från öst försvann lade den svenska staten ner en stor del av trafiken på den 130 mil långa järnvägen. Andra banor blev viktigare för gods och passagerare. Nu har omvärldsläget svängt. Som medlem i Nato ses Sverige numera som ett förhandslagrings- och transitland.

– För alla försvarsmakter inom Nato är det viktigt att vi i Sverige har rådighet i transportsystemet så att vi kan förflytta oss och transportera det vi behöver, säger Per-Ove Norell.

Försvarsmakten har länge pekat på behovet av en fungerande och underhållen transportinfrastruktur för att kunna skydda landet vid krig eller allvarliga störningar.

– Våra behov av transporter på järnväg har ökat markant, kan vi använda Inlandsbanan så har vi inte bara rådighet utan undviker även att belasta det övriga järnvägsnätet, säger Per-Ove Norell.

– Men det som har präglat utbyggnaden av infrastruktur i Sverige har varit kostnadseffektivitet. Inte beredskap.

Vad är skillnaden mellan att ha en järnväg för civila behov och militära?

– Om högteknologiska system för effektiv tågtrafik avsiktligt eller oavsiktligt slutar fungera i dag är det värsta som händer att folk får resa med annat transportmedel. Det är så klart i sig ett problem, men inte en nationell kris, vilket det blir om Sverige eller våra allierade hotas och vi inte kan nyttja järnvägen.

Läs mer:

Norden listar viktigaste vägarna i krig – Sverige är navet

Försvarsmakten vill satsa på Inlandsbanan – lärdom från Ukrainakriget

Share.
Exit mobile version