Vid lunchtid på torsdagen genomfördes den första statsministeromröstningen efter valet. Riksdagsledamöterna fick då ta ställning till om Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson skulle få bilda en ren S-regering.
Med förkrossande majoritet röstade riksdagen nej till Magdalena Andersson med röstsiffrorna 248–99. Det var bara Socialdemokraternas ledamöter som tryckte på den gröna knappen, resten röstade rött.
Utfallet var knappast oväntat. S-ledaren sade redan i tisdags att hon inte såg några förutsättningar att vinna omröstningen.
– Jag kommer att falla och då är det dags för någon annan, sade hon.
Nu måste talman Andreas Norlén hitta en ny person som ska sondera möjligheterna att bilda regering. Både han och Magdalena Andersson har pekat på M-ledaren Ulf Kristersson som det mest naturliga valet.
– Jag har varit tydlig med att jag tycker att det bästa är att partiledaren för Sveriges näst största parti får uppdraget, och det är Kristersson, sade Magdalena Andersson inför omröstningen.
Ulf Kristersson är emellertid skeptisk till att ta uppdraget.
– Ytterst är det den parlamentariska realiteten, mandaten, som avgör. Så länge det är 176 mandat som pekar på en socialdemokratiskt ledd regering så finns det inte parlamentariska förutsättningar för en icke-socialistisk regering. Om det skulle förändras så står jag beredd, sade Ulf Kristersson i onsdags.
Den parlamentariska realiteten är att de fyra partier som vill ha Magdalena Andersson samlar 176 mandat mot Tidöpartiernas 173. Om Ulf Kristersson ska kunna sitta kvar som statsminister krävs att Centerpartiet byter sida och accepterar ett regeringsalternativ där Sverigedemokraterna ingår. C:s dörr till SD är dock fortfarande stängd och partiets statsministerkandidat är fortsatt Magdalena Andersson.
”Centerpartiet står fortsatt redo för samtal som kan leda till en stabil regering. Vår dörr är öppen för Magdalena Andersson och för andra partier som vi under valrörelsen sagt att vi kan samarbeta med i en regering”, sade C-ledaren Elisabeth Thand Ringqvist i en skriftlig kommentar inför statsministeromröstningen.
Riksdagen kan som mest genomföra fyra statsministeromröstningar. Om det då inte finns någon kandidat som accepteras av riksdagen blir det automatiskt extra val.
