Rödgröna partierna: Vi river upp planen för största järnvägarna

I år utför Trafikverket över 1 800 större underhållsarbeten på spåren, hundra fler än i fjol.

Rekordmycket pengar satsas, 18 miljarder i år, ändå väntas den så kallade underhållsskulden inte vara avbetad förrän år 2050 – och då för de fyra mest trafikerade och samhällsviktiga banorna. För övriga dröjer det längre än då.

En av dessa fyra är Västra stambanan mellan Stockholm och Göteborg. På första deletappen, mellan Göteborg och Alingsås, byts just nu 1 900 stolpar till kontaktledningarna och 14 transformatorer.

Som DN tidigare skrivit påverkas resenärerna tydligt efter midsommarhelgen. Från 22 juni till 16 augusti stängs båda spåren mellan Göteborg och Alingsås.

På den sträckan blir det för vissa avgångar byte till buss, för andra leds tågen om.

Ett exempel:

I dag går snabbaste SJ-tåget Stockholm-Göteborg på 3,25 timmar. Till veckan tar det snabbaste 4,23 timmar – med två byten, till regiontåg och buss. Ett mindre antal avgångar går hela vägen utan byten, då med kring ytterligare en kvart längre restid.

Att järnvägen behöver rustas upp är alla partier eniga om. Trafikverkets chef Roberto Maiorana påpekade nyligen att på sträckan Göteborg-Alingsås byter man stolpar som hunnit bli hundra år gamla.

Men Miljöpartiets språkrör Daniel Helldén bedömer att den gamla utrustningen kunde hänga med i ett par decennier till utan större bekymmer och att resenärerna då hade sluppit förseningarna.

Helldén menar att om renoveringen där pausas skulle staten hinna bygga de nya stambanorna mellan storstäderna som den nuvarande regeringen valde att skrota genom ett beslut i december 2022.

Regeringens beslut motiverades med att projektet ”drivits med mycket stora kostnader och bristande kontroll”.

MP-ledaren säger att han har hela oppositionen bakom sig om att återstarta planen för ”nya stambanor”.

I veckan beslöt riksdagen med två rösters marginal att avslå en gemensam motion från S, MP, V och C om att ”utbyggnaden av nya stambanor måste återupptas”.

– Exakt hur stegen ska tas får bli en fråga efter valet. Men vi vet vad vi vill gå tillbaka till. Jag ser framför mig att det ges nya direktiv till Trafikverket, säger Daniel Helldén.

Trots stopp-beslutet 2022 har även infrastrukturministern Andreas Carlson (KD) sagt att han kan se ett framtida behov av nya spår. Men han har pekat på en analys om att den avbrutna planeringen sparade in 162 miljarder, pengar som han anser nu används på ett klokare sätt.

Hittills har resonemanget främst handlat om att komplettera Västra och Södra stambanan med nya dubbelspår som läggs parallellt med de befintliga. Det är också vad som regeringen nyligen avsatt pengar för på sträckan Göteborg-Alingsås.

Trafikverket resonerar i sin rapport ”Kapacitetsanalys för södra Sveriges järnvägssystem” på ett behov av uppemot 35 mil (DN:s beräkning) nya dubbelspår där sträckorna Göteborg-Skövde och Hässleholm-Nässjö bedöms som ”särskilt prioriterade”.

MP:s Daniel Helldén anser att det vore tekniskt mindre krångligt och skulle ge större samhällsekonomisk nytta om spåren dras som det var tänkt i projektet ”Nya stambanor”.

– Annars skulle man behöva gå i stora svängar kring de samhällen som passeras och det vore fullständigt omöjligt. Det ställer också till det i byggskedet för de tåg som måste fram under tiden, resonerar Daniel Helldén.

I stället vill de rödgröna partierna utgå från de nya spår som regeringen redan fattat beslut om, Ostlänken (Järna-Linköping), Göteborg-Borås och Hässleholm-Lund – och foga samman dem med delen i mitten som försvann med regeringsbeslutet 2022.

I frågan om situationen kring Borås hänvisar ministern Andreas Carlson till direktivet att planeringen där ”inte ska omöjliggöra” en framtida utbyggnad österut.

– Att som beslutet är nu att lägga 59 miljarder på att bygga sju mil spår från Göteborg till Borås och sen inte gå vidare österut via Jönköping till Linköping är inte vettigt om slutsatsen ändå är att nästan lika många mil nya spår ändå behövs, säger Helldén.

Regeringen avbröt planeringen för att det bedömdes bli för dyrt. Hur ska ni betala nya stambanor?

– För det första har Sverige en låg statsskuld. Det är ansvarsfullt att låna till den här typen av investeringar. Och eftersom Trafikverket pekar på att den nya kapaciteten behövs så kommer kostnaden ändå.

Han nämner också nya produktionsmetoder.

– Som det som kallas landbroar som både kan sänka kostnader och snabba på byggandet. Det som verkligen är dyrt är tidsförlusten för samhället som kommer med att vänta.