”Ryska spioner har förvandlat fastigheter över hela Västeuropa till ett nätverk av trojanska hästar avsedda för att sätta igång en samordnad sabotagekampanj”. Den varningen framförde europeiska underrättelsetjänstemän i The Telegraph i vintras.
Ryska medborgare har i många år köpt fastigheter nära strategiskt viktig infrastruktur i EU och Norden. Fenomenet oroar myndigheter, underrättelsetjänster och forskare eftersom Ryssland pekas ut som det största hotet mot EU-ländernas nationella säkerhet.
– Vi vet att ryska underrättelsetjänster är aktiva i ett stort antal europeiska länder och det är klart att de behöver platser att operera från, säger Ola Svenonius vid Totalförsvarets forskningsinstitut.
Enligt flera experter agerade EU obeslutsamt och naivt gentemot Ryssland fram till 2022 när landets fullskaliga invasion av Ukraina inleddes.
– Ett enskilt fastighetsköp ser ofta helt obetydligt ut. Det är först när vi lägger ihop alla bitar som vi kan upptäcka mönster och förstå omfattningen. I Rysslands mentalitet befinner vi oss redan i krig med varandra men vissa av våra politiker vill inte riktigt inse det, säger Rysslandsanalytikern Stefan Ingvarsson.
Att ingen i dag vet i vilken omfattning de ryska fastighetsköpen har ägt rum och hur många av dem som ligger vid känsliga platser som kan hota de europeiska länderna inifrån ses som ett tecken på EU:s godtrohet.
Fakta.Ryskägda fastigheter i Europa
● De flesta EU-länderna saknar uppgifter om hur vanligt det är med ryskägda fastigheter, däribland Sverige.
● Svenska forskare har identifierat 157 ryska medborgare som äger 247 fastigheter i Sverige. Siffran omfattar endast ryska medborgare som bor i Ryssland. Forskarna uppskattar att det verkliga antalet är betydligt högre.
● I Finland ägs runt 3 500 fastigheter av ryska medborgare. I Estland 41 000 och i Litauen 12 000.
● Sverige och Finland hade tidigare lagstiftning som hindrade utomeuropeiska fastighetsförvärv, men lagarna slopades på 1990-talet och det tidiga 2000-talet.
Källa: TT, Sveriges riksdag, Estonian Public Broadcasting, HBL, Yle, Lithuanian National Radio and Television.
Finlands försvarsminister Antti Häkkänen uppgav i februari för Bloomberg att den finländska regeringen har kunnat konstatera att ryskägda fastigheter i Ukraina har använts för underrättelseverksamhet, sabotage och prepositionering av militärt materiel.
– Vi vet att det är ett fenomen som förekommer, men det behövs mera forskning för att förstå hur vanligt det är, säger Hanna Smith, expert på hybridhot och säkerhetspolitik vid universitetet Vaasan yliopisto.
I juni varnade Lettlands försvarschef Kaspars Pudāns för att en rysk invasion av de baltiska länderna kan ske 2028 medan Björn Palmertz, expert på hybridhot och senior rådgivare vid Forskningsinstitutet för Psykologiskt försvar, påtalar hur komplex och omfattande modern krigsföring ser ut.
– Ryssland använder traditionella offensiva militära operationer tillsammans med underrättelseverksamhet, terror mot civilbefolkningen genom luftanfall, påverkansoperationer och cyberattacker i sin krigsföring. Allt det här vävs samman i en bred och komplex konflikt som utspelar sig på många olika arenor samtidigt.
Finland, Polen och de baltiska länderna har infört lagar som förhindrar ryska medborgares fastighetsaffärer. Säpo har efterlyst liknande lagstiftning i Sverige och regeringen tillsatte i juni en utredning som ska se över expropriationslagstiftningen.
Syftet är att kunna agera mer kraftfullt vid behov och möjliggöra tvångsinlösen av fastigheter som hotar rikets säkerhet.
– Vi ser att det finns situationer där fastighetsinnehav kan utgöra ett hot mot vårt land. Det här innebär att staten får ett nytt verktyg för att stoppa den som använder en fastighet för att till exempel planera sabotage eller för att spionera på Sverige, säger Pål Jonson i ett pressmeddelande.
Underrättelsekällor varnar i The Telegraph för att ryskägda fastigheter i Europa kan användas för underrättelseinhämtning, spioneri och samordnade sabotagekampanjer på uppdrag av Ryssland.
Enligt källorna kan det bli svårt att mobilisera stöd och aktivera Natos artikel 5 utan hundraprocentiga bevis på rysk inblandning.
Hanna Smith tillstår att det bakom många fastighetsköp inte finns några baktankar, men att Rysslands förehavanden och det rådande säkerhetsläget lett till ökad misstänksamhet.
– Min uppskattning är att ungefär ett av fem, kanske färre, fastighetsköp före februari 2022 såg tveksamma ut. Den siffran har ökat sedan dess.
Fakta.Ryska fastighetsköp vid strategiska platser
2026: En rysk affärsman och hans dotter ville köpa en golfbana intill järnvägen vid Storbritanniens största varv för atomdrivna attackubåtar.
2023: En rysk affärsman med kopplingar till den ryska staten köpte en fastighet vid inloppet till den topphemliga Musköbasen i skärgården.
2008-2018: En rysk affärsman köpte öar och fastigheter nära militära skyddsområden i den finländska skärgården.
2017: Den rysk-ortodoxa kyrkan etablerades nära Västerås flygplats och Säpo bedömer att Ryssland bedriver underrättelseinhämtning därifrån.
2010–: Ryska medborgare kopplade till Kreml äger stugor nära den militära flygbasen Bardufoss och försvarets nationella landoperationscenter i Norge.
Källa: Norska TV2, Financial Times, DN, Expressen.
Bland de ryska affärsmän som köper fastigheter i Europa är det ingen som offentligt medger att de agerar på uppdrag av staten. Hanna Smith konstaterar dock att det numera nästan alltid finns en koppling mellan makthavare och rika i Ryssland.
– De ryssar som numera kan röra sig mellan Ryssland och Europa har pengar. Och har man pengar i Ryssland i dag betyder det oftast att man har blivit godkänd av staten och har kopplingar till den, säger Hanna Smith.
Samtidigt kan det bland ryska medborgare finnas anledning att agera förebyggande, påpekar Markus Göransson, lektor i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan. Det kan löna sig att upplåta sin fastighet till den ryska regimen när den ser ett behov för den, trots att man ursprungligen handlat på eget bevåg.
– Putin har varit med och byggt upp dagens maktapparat där personer kan agera på eget initiativ i olika sammanhang. Man känner till Putins intressen och prioriteringar och agerar för att tillfredsställa honom, säger Markus Göransson.
Enligt experter råder det ingen tvekan om att Ryssland står redo att använda sina medborgares tillgångar för att skada Europa. Det har landet dessutom skaffat sig lagligt mandat till att göra, både i krigs- och fredstid, konstaterar Supo, som är Finlands motsvarighet till Säpo, och Stefan Ingvarsson.
– Alla ryska medborgare är skyldiga att bistå i landets militära intressen. Varje rysk medborgare som kan stärka Rysslands militära intressen med ett köp eller genom en handling är enligt lag tvungen att göra det, säger han.
I väst finns det oro för att historien om Krim ska upprepa sig i andra delar av Europa. Supo varnade redan 2016 för att utländskt ägda fastigheter kan utnyttjas av främmande stater för att inkvartera ”oidentifierbara trupper” som på Krim 2014 och spärra av trafikleder i händelse av en krissituation.
Finland har efter Rysslands invasion uppdaterat sin lagstiftning för att kunna begränsa ryska fastighetsköp i landet.
– Fastigheter är ett medel för fientlig påverkan. Lagförslaget utarbetades för att minska alla eventuella risker i fråga om den finländska säkerheten, sade Antti Häkkänen i fjol när lagförslaget skickades till riksdagen.
Enligt en rysk mäklare i östra Finland finns det dock vägar runt lagen. Mäklaren erbjöd i höstas en Yle-journalist skenanställning för att kringgå lagstiftningen och därmed möjliggöra ett bostadsköp i Finland. Mäklaren hävdade att flera ryssar redan använt sig av knepet, vilket Yle inte kunde bekräfta.
Är skadan vad gäller ryskägda fastigheter inom EU redan skedd?
– Ja, det man nog säga, men det är också lätt att vara efterklok, säger Ola Svenonius.
Läs mer:
Därför beslagtas ryska statens fastigheter i Finland
Ukrainas polischef: ”Minderåriga flickor rekryteras för att giftmörda soldater”
Spionutbildning på ryskt toppuniversitet avslöjad
